Snön har trängt igenom mina svarta moccastövlar och jag har suttit med blöta fötter på kontoret hela eftermiddagen. Jag är hungrig (åt senast kl 12) och plånboken är tom. När jag tittar mig i spegeln ser jag ett blekt ansikte (trots att jag smörjer in mig med BUS för glatta livet) och en utväxt som skulle göra en tjeckisk hora avundsjuk. Måns har övergett skeppet och begett sig till bridgeklubben så jag ska strax ta tvärbanan hem till en tom, ostädad lägenhet. Anybody know the feeling? Men jag har ett ess i rockärmen. Morgan kommer till mig ikväll. När jag vill säga fuck you till allt och alla och checka ut från den här planeten finns han där som en räddande ängel med snälla bruna ögon och en flaska bubbel och godis.
Alla borde ha en Morgan! Men du kan inte få min.