Lyckligt slut för kidnappningdramat på Östermalm

Från och med nu alltid hotell varje gång jag besöker Sthlm. Är hjärtligt trött på att vara beroende av andra människor och deras tider,  plus att jag alltid glömmer kvar saker då jag har en tendens att sprida ut mina föremål och sedan vara stressad när jag ska åka hem. På hotellrum har man överblick och kan kolla så att rummet är tomt. Anywho. På Valentines blev det bestämt att jag skulle sova en natt hos CW:s killkompis som bor granne med utestället vi alla skulle äta middag på. Jag skulle flyga hem tidigt morgonen därpå och han kunde skjutsa mig till flygplatsen. Givetvis glömmer jag kvar mobilladdaren i ett uttag och klänningen från kvällen innan som jag prydligt hade hängt upp på en galge. Min helt nya favoritklänning! Under följande månader har jag om och om igen vädjat till denna människa via FB om att skicka den till mig. Sporadiskt har han svarat och lovat att göra. Sedan hände inget. Jag har erbjudit mig att föra över pengar för porto + besväret, men inget hjälpte. Han slutade läsa mina mess på FB men var aktiv med att uppdatera statusar. Typ bowlade och var på O´Learys. Sådana här saker kan göra mig vansinnig. Tur att man har världens bästa killkompisar att ta till hjälp. Kunde inte låta bli att skratta när CW skickade lite ur deras konversation. Very Sons of Anarchy.

Sedan får jag en bild på kidnappningsoffret i baksätet på CW:s bil ha ha!

Visst. Vissa är ”rövskallar” helt enkelt, som Jimmie skulle ha sagt. Men att det skulle finnas fler män än kvinnor av den sorten tror jag inte det minsta på. Oärliga eller otrogna människor är med all säkerhet jämnt fördelade över båda könen.