Feminism my way.

Om det är något jag ogillar är det militanta feminister eller ”genuskrigare” som nya generationen kan kallas. Och det är antagligen ömsesidigt. Det komiska i det hela är att vi säkert ogillar varandra av samma orsak då jag anser att de bryr sig för mycket om yta.

Om vi tar klassrumsscenariot tror jag att vi är överens om hur det bör se ut; att tjejerna ska få ta mer plats och killarna tonas ner lite och bli mindre kaxiga/stökiga. Detta ska sedan föras vidare in i arbetslivet. Här fokuserar genuskrigarna väldigt mycket på de yttre genusattributen; (som i denna bloggen) flickorna ska inte bära rosa, ha klänningar för att vara söta eller sedan raka benen osv. I mina ögon ligger detta snäppet under ” hon hade urringat och var full så hon får skylla sig själv”. Fokus måste istället ligga på att lära våra barn att visa respekt för alla, oavsett kön och klädstil.

Jag förstår att feminister inte vill spä på genusrollerna ännu mer genom att ex köpa ljusblått till pojkar och dockor till flickor men låt dem åtminstone välja själva till en viss del. Gör dem inte till brickor i er egen maktkamp. Lär av historien.

Min mormor klädde bara min mamma i prinsessklänningar. Min mamma blev pojkflicka.

Min mamma klippte mig pojkkort och lärde mig att man inte ska bry sig för mycket om sitt utseende. Jag blev besatt av hår och startade en skönhetsblogg.

Om jag fick ändra en enda sak i våra roller så är det istället det faktum att killar alltid utgår från att tjejer vill ha ett förhållande. Vilket sätter oss direkt i underläge. Detta har vi helt och hållet oss själva att tacka för. Vi sitter hemma och analyserar om han skrev puss eller kram i ett sms eller varför han inte ringer när vi istället borde fundera över en enda fråga: Vill jag egentligen ha honom? Ofta är svaret nej, och på frågan om du vill ha en kille som är för lat eller ointresserad att höra av sig är svaret definitivt nej. Allting bottnar i att tjejer har lägre självkänsla än killar vilket leder till en panisk rädsla för att bli dissad/dumpad. Det är där vi borde börja jobba på problemet. Inte på vilken färg på sparkdräkten vi ska köpa.