Nu tänker jag gnälla av mig lite. Det är skönt på något sätt.
Folk klagar på folk som klagar på sina liv. Men hellre det än folk som ska framstå som så jävla perfekta hela tiden men egentligen är bittra och missunsamma och tar ut det på andra istället.
Idag gick jag upp halv 7. Åkte tåg två timmar. Jobbade 8 timmar. Gick en halvmil. Åkte tåg en timme. Missade min anknytning pga förseningar och fick sitta över en timme på bussterminalen i Västerås. Min mobil dog. Åkte tåg en timme till. Åt världens äckligaste falafel som var ett snäpp varmare än djupfryst.
När man får berätta för någon om hur jobbigt man har haft det känns allt genast mycket bättre. Helst för samtliga 5000 jag når ut till i veckan. Alla ska tycka synd om mig! Fast lagom synd. Man vill ju inte heller framstå som något slags offer.
At least i made som money. Imorgon blir det ”glamourama” igen. Två behandlingar, mingel, skumpa och goodiebag. Skål!
