Vad ska man tro på?

Jag hoppas ju på att mina läsare är som jag–ytliga på utsidan och djupa på insidan. Detta är ju ingen renodlad skönhetsblogg utan faller under ramen Vardagsbetraktelse. Men det är mycket skönhet i min vardag. 😉

Många tycker att religion/politik är för privat för att prata/skriva om, men jag kommer från en akademisk bakgrund där vi älskar att diskutera livsåskådningar.

Mina föräldrar är Jehovas Vittnen men jag visste tonåren att detta inte var min väg. Mina föräldrar blev ledsna men de förstod nog tidigt att jag var en free spirit som inte passar att tillhöra ett samfund, parti eller liknande. Såvida jag inte själv är grundaren.

Jehovas Vittnen är en bunt ganska harmlösa, antimaterialistiska pacifister som vill leva enligt bibelns moral och därför inte integrera sig alltför mycket i dagens samhälle. Det största problemet med religion, enligt mig är krigen de skapar och i det fallet kan man inte skylla på J.V. Tvärtom satt de i koncentrationsläger under andra världskriget av den enda anledningen att de vägrade ta till vapen eller tillhöra ett parti.

Problemet med Jehovas Vittnen är dock det samma som alla andra samfund och livsåskådningar, att man tvingar på barn troshandlingar och åsiktsyttringar de inte själva har valt (vilket jag räknar som ett slags övergrepp). Detta är ett ämne som ligger mig mycket varmt om hjärtat, barns integritet. Många föräldrar glömmer bort att barn också har en personlighet. Som den starka individualist jag alltid har varit (since birth)  ville jag alltid ifrågasätta allt.

Detta är inget problem som begränsar sig till J.V utan till alla typer av tillhörigheter. Är du som förälder vegeterian är din 5-åring också det, är du muslim är din 10-åring också det.

När är du gammal nog att välja själv?

Den livsåskådning jag har idag faller inom ramen för deismen. Måns delar denna uppfattning, vilket är ganska viktigt för mig.

Deism (av latin deus, gud) är inom religionsfilosofi en gudsuppfattning som innebär att det finns en transcendent och personlig Gud, som skapat världen, men inte längre ingriper i världens gång.

Efter skapelsen fungerar världen uteslutande i enlighet med de rationella lagar som finns nedlagda i den. Deismen uppstod i 1600-talets England och utgår från antagandet om en ”naturlig religion”, det vill säga att kunskap om Gud inte kan utvinnas ur religiösa läror utan endast ur människans naturliga moral. Den viktigaste representanten för deismen var Herbert av Cherbury (1583-1648) som djupt påverkade upplysningens tänkande.

Gällande politisk tillhörighet är jag inte riktigt lika engagerad men röstar liberalt (samma med Måns även här).

Ska inte gå in närmare på detta i min blogg, jag skriver ju trots allt i ett ganska ytligt forum, men jag hoppas att ni har läst detta utan att gäspa. Jag önskar mig läsare som är intelligenta, ifrågasättande, öppensinnade, modiga och starka. Är ni dessutom vackra och gillar skönhet är det bara ett plus. Godnatt så ses vi imorgon!

Vacker utsikt från vår balkong