I used to be fun. Så känns det.
Jag har antagligen festat motsvarande tre livstider. Nu sitter jag hemma en lördagkväll. Jag är ensam. Jag är lite full. Jag lyssnar på mitt ex skiva.
Jag brukade ha roligt. Jag brukade träffa nya människor. Vad har förändrats?
Jag är äldre.
Jag är inte död.
Jag brukade vara galen. Får flashbacks från en grammisefterfest för några år sedan. Kan ha varit Rockbjörnen, allt flyter ihop. Jag står mitt på dansgolvet och hånglar med Basshunter (som har vunnit ett par priser) och klunkar champagne direkt ur flaskan han håller i handen. Det är inte jag idag. Thats a good thing.
Mina roligaste fester har inte varit i varken Stockholm eller USA utan i Växjö. Kanske jag är en småstadstjej by heart after all. Kanske jag borde ha stannat där. I miss it.
And i miss your voice.
