Det finns många som brottas med ett sötsug. För en del handlar det om en chokladbit efter maten. Och de kan utan problem ta en bulle till fikat men tacka nej till bulle nummer två. För andra är sötsuget ett större problem, de klarar inte av att äta sötsaker med måtta utan en bulle blir tre eller fem, en chokladbit blir en hel chokladkaka. För en annan blir sockerbegäret till och med ett missbruk fullt i klass med alkoholmissbruk.
Som det blev för mig.
Det första man bör göra är att fråga sig vad sötsuget beror på:
- Du äter för mycket snabba kolhydrater, och förmodligen för lite fett,vilket skapar stora svängningar i din blodsockerkurva. Detta ökar i sin tur ditt sötsug. Du har förmodligen också vant dig vid söta smaker och söta smaker triggar sötsuget. Hur ofta har du inte tänkt att du bara ska ta en godisbit? Börja med att utesluta socker (inklusive frukt), vete, ris och potatis. För vissa triggas även sötsuget av bär, rotfrukter och mjölkprodukter och kanske bör du även utesluta dessa produkter! Lägg istället till mer fett i form av grädde, ost, oljor, nötter, frön osv. Efter två veckor kommer du att märka stor skillnad!
- Du äter sötsaker av gammal vana t.ex. på kvällen framför TV:n. Det här är det sötsug som är lättast att komma tillrätta med . Ett enkelt sätt är att distrahera sig med något annat som t.ex att ta ett glas vatten, borsta tänderna, gå en promenad, ringa en vän eller liknande. Hjärnan blir faktiskt ofta lurad att den behöver något sött när det egentligen är syre- eller vätskebrist! Är det omöjligt att stå emot? (hallå, PMS can be a bitch) så ät hellre en näve nötter, ost eller kanske vispad grädde med lite bär? Ät bara lite och känn sedan efter, räcker det inte nu? Oftast är svaret ja.
- Du äter sötsaker under positiva sammanhang som på fester, kafébesök eller bio. Dessa aktiviteter är ofta hårt knutna till mat och sötsaker, så här gäller det att planera. Gå t.ex. inte på bio på tom mage och bestäm i förväg vad du ska äta – och inte äta. Du kanske kan ta med dig nyttiga snacks hemifrån?
- Du äter för att du har ett känslomässigt problem, du tröstäter. Här är det svårare. Att äta när du är ledsen eller stressad hjälper, men bara kortsiktigt. Om du lyssnar på de signalerna är det stor risk att du känner dig både ledsen och misslyckad efteråt. Och då ökar risken igen för att du tar till ännu mer socker för att stilla den olustkänslan. Du är inne i en ond cirkel. Här behöver du stanna upp och fråga dig själv: varför äter jag egentligen, vad är det som jag vill bädda in med hjälp av sötsakerna? Hur känns det innan jag äter, hur kommer det kännas när jag äter och hur kommer jag att må efter jag ätit (både fysiskt och psykiskt)? Vad händer om jag avstår, och hur känns det då? Kan jag dämpa stressen och de negativa tankarna på något annat sätt än mat? Ett sätt skulle kunna vara att skriva ner vad det är som tynger/stressar dig istället för att börja rota i skafferiet direkt?
Försök att kartlägga sötsugen och bekanta dig med känslan som ligger bakom. Nästa gång som den känslan dyker upp så försök att inte väja för den genom att stoppa något i munnen. Smaka istället på känslan. Om man bara accepterar att den finns där så brukar det obehagliga klinga av förvånansvärt snabbt.
Lycka till!