Klockan ringer, det hörs knappt! Kanske för att jag är så trött så att jag knappt vill höra klockan. Jag vet att jag måste gå upp, men sängen och kudden är alldeles för sköna. Tittar åt vänster, där ligger min älskling och är minst sagt lika trött han.
Sitter nu på jobbet och tar min morgonkopp kaffe och sedan hoppas jag att jag kommer igång snart. Det är ju fredag, man ska ju vara taggad inför helgen. Men det enda jag känner är att attans så gott med sovmorgon imorgon.
