Min familj är den mest underbara, knäppa familjen som finns. Då menar jag min släkt på mammas sida, min pappas sida är inte lika tokiga & busiga som den andra halvan.
Jag blir full i skratt när jag tänker tillbaka på allt knäppt som hänt, vilket också är svårt att förklara med ord. Vissa saker kan bara förklaras i bilder och dessa bilder togs nästa aldrig.
Min ena morbror har varit den tokigaste i genom tiderna tror jag, han gjorde allt för att vi syskonbarn skulle bli generade och skämmas lite tror jag. Fast allt detta på ett roligt och mysigt sätt.
Även min pappa har varit lite småbusig genom åren och det fortsätter allt via barnbarnen, han försöker lura i dom massa tokigheter. Men numer har dom förstått att morfar bara försöker luras och ställer på dom. Men när jag var ung och bodde hemma, så minns jag ett tillfälle som vi skrattar gott åt idag. Det var när jag tog hem en pojkvän första gången… att jag vågade!! När denna oskyldiga kärlek skulle ta bussen hem, så kämpade den stackaren för att få på sig skorna i hallen. Jag såg på mina föräldrar att dom skrattade lite lätt, men när han gick konstigt ut genom dörren så bröt ett ASGARV ut…. pappa hade nämligen stoppat hela skorna fulla med tidningspapper, stackars lilla killen, han sa inget utan gick väldigt märkligt till bussen.
Så till min älskade knäppa familj vill jag säga… tack för ni gett mig massor av roliga och tokiga minnen!!
