
Jag är mitt i min omvandling, inväntar operation 2 för brösten och planerar att börja med testo efter op och efter att jag landat med hur och när det blir barn. Idag ringde jag reproduktionsmedicinska för att höra med dom om jag snart ska få min andra kallelse till att plocka ut ägg igen. Tjejen som svara sa att det är semester tider osv och att någon där ringer upp mig nästa vecka och att det inte ska va några konstigheter. Det va månader sen jag plockade ut ägg första gången. 2 minuter senare ringer hon upp igen och säger ledsamt tyvärr så måste jag meddela att ”ni” då menar hon ”oss” transexuella bara får 1 försök.. Det har redan fattat ett beslut om att jag är klar hos dom. Jag blev så jävla förbannad ville bara lägga på luren men jag höll mig och va trevlig för det är inte hennes fel att lagen är som den är. ARG, LEDSEN, BESVIKEN allting på en gång. Varför ska det vara så jävla komplicerat för oss transpersoner jag fattar inte. Det här landet och lagarna säger emot allt. Man får göra vissa saker men inte gå hela vägen med barn. Ska jag vara glad att jag får chansen att ändra min kropp och få hormoner? Ska jag vara nöjd med det som erbjuds för att jag föddes i fel kropp och är transexuell? Man får plocka ut ägg för att sedan stoppa in dom i sig själv igen. Andra hetro par som har svårighter kan få donerade ägg, någon annans ägg att bli gravida med. Men min flickvän kan inte bli gravid med mina ägg. Man känner sig så jävla diskriminerad det bara kokar. Jag har plockat ut ägg vafan ska jag göra med 6st nedfrysta ägg, om dom ens överlever tills det skulle vara dags för befruktning är oddsen små. Dom flesta paren åker till London för att få barn via transpersonens könsceller som sedan ens partner bär. Det tar tid, det kostar mycket pengar, inte bara de, det tar krafter som fan för dom som går igenom en sån här tuff men samtidigt vacker upplevelse. Hela biten med sverige känns som något man redan släppt dom sätter bara käppar i hjulen för en. Jag visste redan innan att lagen såg ut som den gör men blev jävligt besviken att jag gjort det här i onödan och fått falska förhoppningar om att plocka ut mer ägg för att vara på den säkra sidan. Mina drömmar om barn är så jävla starka.. Jag vill fan börja leva mitt liv nu med hormoner osv. Ska jag behöva bära barnet själv för det är så jävligt som det är fyfan… Om man klarar det psykiskt så är en biljett till danmark enklast. Fast den enkla vägen är inte alltid den rätta vägen enligt mina egna drömmar! Men genom mitt liv har jag också lärt mig att vill man något får man kriga för det själv.. Även om det inte är akutellt just nu så står jag inför ett par tuffa val. Livet är tufft ibland det är upp till en själv om man är en krigare eller ej. – Stay strong