Nu är jag halvvägs i behandlingen inför att frysa ner mina könsceller. Gissar på att det blir dags att plocka nästa vecka. Sen kan jag börja med testo när jag vill utan hinder! Kommer dock köra det här året ut utan testo och göra min andra mastekomi innan! Sakta men säkert går jag framåt och blir den Alex jag är och alltid har varit.
Nu kör vi boom!


Det kändes ingenting att plocka ut äggen detta är individuellt. Jag va så nervös över hela ägg plocket för jag visste inte hur det kommer att kännas, så jag förberedde mig på det värsta. Likadant gjorde jag inför min masto och då gick ju allt verkligen över förväntningarna. Äggplocket och tiden inne i op rummet tog max 10-15 min. Mitt hjärta höll jag på att hoppa ur bröstet på mig, sköterskan frågade va jag bruka ligga på i vilopuls. Ja den är väldigt låg i och med att jag tränar. Jag fick något morfin liknade som sköterskan sprutade in och då va jag på rosa moln på två röda kan jag säga, därav kände jag ingenting. Resultatet blev totalt 6 ägg i frysen så jag kommer göra en till behandling för jag vill ha minst 10 st. Man fryser könsceller för att ”säkra” biologiska barn, börjar jag med testo innan jag fryser ägg är risken stor att mina ägg aldrig kommer uppnå en kvalitet och överleva en befruktning. Kommer gå in mer på det här med barn osv i ett senare inlägg, då kommer jag berätta om hur planerna för mig och min sambo sett ut med tankarna om att skaffa barn. Vi vill verkligen ha barn.. Jag vill verkligen ha barn nu!
Behandlingen gick snabbt träffade gyn 3 gånger på inledningssamtal sedan två ultraljud för att se hur äggblåsorna växt till sig och när det va redo att plocka ut dom. Behandlingen varade för mig under ca 2 veckor tid då med dagliga hormon booster tabletter och sprutor varje dag. Inte så farligt man vänjer sig efter andra gången. Magen blev väldigt uppsvälld det va ett minus och fick avstå från träning dagarna innan och efter. Jag upplevde smärtor i magen typ som mensvärk vilket man kunde få. Det har jag aldrig haft tidigare så dom dagarna va helt okej. Sammanfattning för mig så va detta ingen omskakande upplevelse men som sagt allt det här med smärta osv det är väldigt individuellt. Om man fokuserar på syftet och målet som man har med det man går igenom blir allt mycket lättare – Det är så värt det!