Vi befinner oss nu på Bispergs klack. Man sägs kunna se över hela Dalarna från dess högsta punkt, hur vida det är sant eller ej törs jag dock inte svara på.
Här står han på toppen, min älskade, efter en timmes promenad. Det borde inte alls ha varit så ansträngande som jag tyckte att det var, jag måste verkligen börja träna igen. Medan Åskar gick på så lunkade jag efter och flåsade riktigt ordentligt. Det var dock extremt mycket lättare att ta sig ner igen, vilket kanske inte är så konstigt.
Rätt som det var kröp det upp en nyckelpiga på vår picknick-filt. Alltså är det bara jag som tycker det är extremt gulligt när män som annars ”ska” vara så hårda, stora och starka hittar nånting litet och fint och plötsligt blir som små barn igen? Och jo, jag kanske är lite skyldig till hans väldigt fina rosa nagel.
Vi har det verkligen jättemysigt här uppe! Vi har med oss hela Åskars familj. Mamma, styvfar, pappa och alla syskon. Och vädret här är verkligen riktigt underbart, kanske något blåsigt men det får man ta 🙂
Hoppas ni har en lika trevlig lördag som jag, och jag hoppas verkligen att ni har soligt och fint väder!
Vi hörs snart,
kram.