Hej!
Natten till igår var inte alls trevlig. Det kändes bokstavligen som någon satt på min bröstkorg och det värkte lite var stans i närheten. Jag var förstås väldigt rädd men vägrade låta Åskar ringa mina föräldrar och ta mig till lasarettet och jag vägrade sova för att jag inte vågade. Dagen efter det skulle vi åka på konfirmation, som jag nämnde tidigare, men på morgonen gick jag till slut med på att åka in till akuten så det blev inget av med det.
Vi åkte och var framme runt klockan elva. Vi behövde inte vänta särskilt länge men när vi till slut fick komma in och fick och träffa sköterskan så fick vi en akut tid att träffa en läkare fem timmar senare… Så vi gick där ifrån och åkte iväg och åt sushi, handlade lite smått och gott, sov i bilen, åt choklad och så vidare.
Fem timmar senare kom vi tillbaka till akuten och fick träffa en läkare med rolig brytning, han undersökte mig lite grann och sen fick ta några prover. När vi sedan träffade honom igen några minuter senare så sa han att jag tydligen inte att jag hade ett problem som var så akut att han kunde behandla det där och proverna var tydligen hyfsat bra också. Så där satt jag, utan att kunna andas ordentligt med smärtor lite här och där i bröst korgen, och blev tvingad att åka hem igen efter fem timmar väntan. Han sa att jag fick söka hjälp på vårdcentralen hemma och skickade sedan iväg mig, Åskar och mamma som följt med mig och fått vänta hela dagen.
Så nu sitter jag här med samma symptom och väntar på en tid på vårdcentralen här hemma, under tiden får jag väl vandra omkring i mitt hus med konstant andnöd och dricka Pepsi. Ibland blir man då en aning mindre imponerad av sjukvården i Sverige måste jag säga.
Idag har jag faktiskt lyckats sova större delen av dagen. Det är väl sådär lagom bra med tanke på min rubbade dygnsrytm och så vidare, men ja. Dom få timmarna jag har hunnit vara vaken har jag varit förbannat sur och grinig av någon anledning, antagligen för att jag är så orkeslös och trött i största allmänhet. För tillfället känns det bara som att mitt liv är ett enda stort problem, på något vis är det alltid något som blir fel. Men jag kanske känner precis tvärt om imorgon, man vet aldrig.
Jag hoppas att ni haft haft en bättre både söndag och måndag än vad jag haft. Jag ska dock försöka få mig själv på bättre humör och se på nån bra film ikväll innan jag lägger mig. Om ni har något filmtips så skulle det uppskattas!
Ha det bra,
Kram 🙂