Det finns nog inte tillräckligt med ord för att beskriva hur glad jag är över hur mitt liv ser ut just nu. Jag har bara positiva och bra människor omkring mig och jag får massvis med roliga möjligheter till att göra precis det jag tycker om. Jag får ofta höra att jag tagit mig vatten över huvudet med allt jobb just nu. Folk förstår inte hur jag hinner och att jag orkar. Jag har tre dansklasser i veckan, simskola en kväll i veckan, åvc-arbete fyra gånger i månaden och inom en snar framtid arbetar jag även på ICA. Det är mycket för någon som läser sista terminen i gymnasiet, jag vet. Men vet ni? jag har verkligen insett att man kan göra allt, bara man vill. Jag älskar att träna, och dans är något av det bästa jag vet. Jag har roligt när jag arbetar och längtar tills nästa danslektion vid varje lektionsslut. Jag fixar det här. Det finns inte något som skulle få mig att klaga på mitt liv just nu. Jag har haft en väldans massa tur. Det är ju liksom inte ens många som har ett jobb i min ålder.
Att jobba har väl blivit vem jag är. Att jobba är framgång. Att bli anställd utan arbetsintervjuer är lyx. Jag har tur. Och inom några dagar kommer mitt nya skräddarsydda kost- och träningsschema för att få mig i toppform. Livet är bra.
Det är klart att jag är rädd för att oturen kommer slå mig hårt i ansiktet vilken dag som helst. För så är det ju alltid. Livet är inte alltid bra och jag kommer inte att ha dessa möjligheter i resten av mitt liv. Men vet ni? Det struntar jag i. Jag lovade mig själv tidigare i år att ta en dag i taget, och det är precis vad jag gör. Något som är viktigt att komma ihåg när livet är som bäst dock: sluta aldrig vara tacksam.
