Fan jag skiter i LCHF:n nu
Av samma anledningar som varför jag inte gjorde ”klart” det när jag testade första gången för ca 5-6 år sedan
1. Det är för mycket meck
För mycket laga, fööör mycket planering, ganska mycket dyrare än min förra diet
(Hade jag varit hemma hela dagarna, typ sjukskriven, mammaledig eller mellan 2 jobb, absolut, visst, inga problem)
Men jag är sällan hemma, och det här med att jag inte kan laga någon mat när jag är hos killen (ca 3-4 dagar i veckan) försvårar det något enormt!
2. Jag känner mig äcklad av maten, jag tröttnar lite på allt fett man ska trycka i sig, visst jag betvivlar inte ett dugg på att dieten fungerar, men jag vill typ känna mig fräsch, jag gör inte det efter en lchf-måltid
3. Jag avskyr uppvärmd mat/matlådor, och detta är ju enbart att jag är prinsessan på ärten och har svårt att anamma den rutinen, jag äter 2 tuggor sen slänger jag resten och köper något nytt. Ja jag vet, det svälter folk i hela världen, jättetråkigt, de kan få mina gamla rester (detta är ett skämt så ni kan sluta få panik nu)
4. Jag saknar min gamla diet. Hur jävla trött jag än var på den till slutet, så hör och häpna: jag saknar havregrynsgröten, jag saknar kvargen
Jag saknar mitt fasta schema med tider och måltider.
Bortförklaringar?! Ja kanske det, men jag känner mig mer sugen än någonsin på allt, jag har blivit mer besatt (om möjligt)
Så vad gör vi nu?
Jo jag ska hitta på ett eget kostschema ha ha ha format efter mig och mitt liv
Smart va? Wish me luck 😉
