… och då menar jag inte godis, utan faktiskt idéer/reportage/inspiration. Citatet kommer ursprungligen från Arne Lemberg, och är snott från Jan Guillous gamla klassiker ”Det stora avslöjandet”. (Som för övrigt är en helt fantastisk bok, som jag älskar, kanske den mest underhållande som Jan Guillou skrivit. Om sin begynnelse som journalist, som påläggskalv hos Det Stora Förlaget och hur tongångarna var på 70-talet – då han och den unge Arne Lemberg var kollegor på kvällstidningarna och jagade ”knäck” dvs reportage. Arne Lemberg sköts till döds 1979 när han skulle rapportera från Idi Amins Uganda, tillsammans med tre andra journalister.)
Jag får ofta frågan, var får du dina idéer ifrån? Och då tänker jag alltid, ”hela världen är full av knäck”, de där orden ekar i skallen. För så är det. Det är bara att hålla ögonen öppna, dammsuga omvärlden på allt som händer. Inspiration lurar överallt. I tidningar, på teve, radio, i film, andra böcker, hos grannen, i den egna familjen. Det räcker att gå ut på stan så utspelar sig nästa bok framför dina ögon, om du bara orkar se efter. Den blå bilen. Kvinnan som stiger ut framför den fientliga husfasaden. Hon bär en väska i handen, den ser misstänkt ut. Vart är hon på väg? Vem ska hon träffa? En gardin rör sig nästan omärkligt tre trappor upp, du ser att en skugga rör sig i våningen, men där går hon på gatan, kvinnan i den välsittande svarta dräkten, hennes blonda hår smeks av vinden, hon ler med de rödmålade läpparna, hon anar inte att ho har knappt en halvtimme kvar att leva…
Oj, jag gick visst igång? Råkade se en bil och en främmande dam och där satt den, en liten historia. Eller så öppnar jag tidningen. Familjefejder, märkliga djur. Olösta fall. Brott som kan ha begåtts när din mamma var ung. Eller en helt vanlig skröna om någon som råkade snubbla på tröskeln till ett mysterium. Inte vet jag, det är väl du som är författaren? Samla material, samla tankar. Hela världen är verkligen full av knäck. Tänk bara ett vanligt hyreshus. Eller en by du passerar med tåg. Jag undrar alltid vilka som bor i husen, vilka som befolkar lägenheterna. Jag vill veta allt om dem, hur de ser ut, varför de valt att bo där de bor, hur de tillbringar sina dagar. Särskilt orter som befolkas av många människor under högsäsong och sedan går till vila övriga året, väcker min nyfikenhet. En del sömniga små städer i Normandie till exempel, tänk tidig november, dimma, regnar småspik. En man med rocken svept tätt om kroppen kämpar mot blåsten på den ödsliga strandpromenaden. Fukten äter sig in i märgen, sinnet är mörkt, det vilar kanske en förbannelse över den lilla staden som kämpar för sin överlevnad? Inte vet jag, det är du som är författaren…
Världen är full av knäck. Världen är full av underliga små orter och förvirrade karaktärer och lustiga typer som alla har en historia bakom pannbenet. Och berättar de inte för dig får du hitta på.
Jag ska ta och spara dessa tips på något ställe där jag kan hitta dem lätt. Läsa dem när andan faller på för att spola bort tristessen, läsa dem för att inspireras och läsa dem för idéernas skull.