Livet, livet, lite sommarlov och några ord på vägen

av

Det har visst varit en bloggpaus från mig? Fick en fråga på Instagram om jag slutat blogga, men det har jag inte. Jag har bara haft så fullt upp att tiden plötsligt rusat ifrån mig litegrann. Ett av mina stora barn har tagit studenten, det är en väldigt speciell känsla, när den lilla bebin plötsligt står där på skolgården, i fin ny vit mössa och kostym och är alldeles fullvuxen. Nåväl, kanske inte helt fullvuxen men iallafall arton år, myndig och färdig för att stå på egna ben i livet.

student

Sen så släpper jag en ny bok också, faktiskt idag är det releasedatum för Blodssystrar, den sjunde delen i romanserien om barnmorskan Cecilia Lund. Det är förstås en rafflande historia, vad annars? Här får du veta vad som händer när allt går åt helvete och sen, när allt går åt helvete lite till. Med andra ord, precis som livet självt… fast värre. Visst är det skönt att sätta sitt åt sidan en stund och dyka ner i andras problem?

blodssystrarMärker att det hänt väldigt mycket i mitt liv sedan jag bloggade sist så detta blir ett matigt inlägg!

Jag hade också en releasefest för boken, det blev väldigt roligt och lyckat trots att många fick förhinder i sista stund. Men istället kom vänner och kolleger jag inte träffat på länge, plus mina kära föräldrar förstås. Och så fick jag ett hav av vackra blommor. Jag vill ha releasefest varje dag, och helst då i en bokhandel så jag kan leka att jag är en bibliotekarie. För det verkar vara ett sånt härligt jobb.

blomsterhavDessförinnan blev jag intervjuad i Aftonbladet Söndag. Det blev en väldigt personlig intervju där jag gav bort en bra bit av mig själv. Ibland när man gör så infinner sig en märklig känsla efteråt. Man undrar om folk kommer att förstå en bättre, eller om de kommer tycka man är konstig… Jag får ofta lust att bli mer åt Greta Garbo-hållet, att spara mig och min själ inuti mig, att aldrig mer dela med mig. I den här artikeln pratar jag bland annat om mitt medberoende och säger att jag gift mig med alkoholister, och det blir liksom just inte mer sagt om den saken, det är bara en bisats, ett kort stycke. Resultatet av den utsagan blev inte rättvis mot Robban som är pappa till mina barn, min livskamrat sedan 20 år. Ungefär som om man kan reducera en person som varit och är viktig i ens liv till bara ett ord som dessutom inte klingar något vidare… Jag borde lagt till att han är nykter och drogfri sedan 13 år och utbildat sig till alkohol- och drogterapeut och räddat livet på en massa missbrukare som tack vare hans engagemang fått nya liv. Jag kunde också ha  sagt  att han stöttat och inspirerat mig massor i mitt skrivande och i allt jag gjort, att han är min bästa vän och den som står mig närmst och att han är en fantastisk farsa och medmänniska. Att jag fortfarande älskar honom och alltid kommer att göra, att oavsett vad som händer så kommer han alltid att finnas i mitt hjärta och stå mig nära. Så jag skriver det här i stället. Med mina egna ord: Tack för allt, Robert. Igår idag och framåt för resten av våra dagar.

aftonbladetomslagJag hann med en sväng till Paris på research- och skrivarrresa också. Bland annat gick jag tillbaka i mina fotspår och besökte den lilla jungfrukammare där min vän och jag bodde för en herrans massa år sen. Rue du Chateau d ’Eau var sig lik, i princip densamma boulangerie och tabac på hörnet… man var ju lite Hemingway på den tiden. Trots att husets interiör är uppfräschad doftar det likadant och trappan, den bruna slitna, är sig lik.

trappaNästan högst upp…

trapphusOch här är gatan i sin majestät:

chateaudeauJag älskar Paris så mycket. Det gör fysiskt ont i mig att inte vara där och att inte få vandra gatorna fram. Denna resa blev för kort, men jag funderar på att flytta dit faktiskt, har långt framskridna planer på hur min nästa roman skrivs i något litet rum med utsikt… som denna studio nedan, till exempel.

utsikt

 

 

 

 

674 svar på ”Livet, livet, lite sommarlov och några ord på vägen”

  46. Underbara Katerina,

    Härligt att du är tillbaka på bloggen, du är efterlängtad 🙂 men förstår såklart att det varit mycket och familjen är ju viktigast och du med såklart så ta hand om varandra först och främst. Jag var på 2 studenter förra veckan, en kille som jag är gudmor till och en kille som jag förr satt barnvakt åt…..plötsligt står dom där med den vita mössan på huvudet och sjunger om att ”den ljusnande framtid är vår….”
    Det är inte lätt att hålla tillbaka tårarna då. Önskar dom, din son och alla andra studenter verkligen en ljusnande framtid och ett stort lycka till med allt.

    Fint inlägg du gör ”comeback” med ♥
    Grattis till din release med nya boken. Ska inhandlas imon!
    Suttit på utbildning hela dagen idag så ganska trött i knoppen nu. Satt och tänkte på din bok, ville bara gå därifrån för att köpa den men få ge mig till tåls tills imon 😉
    Det blir ett perfekt avslut på min kväll att läsa din blogg. Den sänder så mycket omtanke och värme.

    Vilken fina bilder från Paris, se fantastiskt ut. Har aldrig varit där men en dröm sen länge.

    Tack för att du hittade tillbaka till bloggvärlden.
    På återseende
    Var rädd om dig
    Kram Sandra

  47. Katerina! Vilken underbar bild på er fina familj! Tack för härlig releasefest !
    Skicklig författare och fin vän, dessutom galet kul! Kram

  48. Blodssystrar är så bra fick hem den förra veckan, och i söndags hade jag hunnit läsa den två gånger, och nu längtar jag efter fortsättningen 🙂

  50. Hej Katerina! Kul att läsa din blogg! Jag har inte läst Aftonbladet men undrar lite över formuleringen ”Jag har varit medberoende hela livet”? Att Robban är nykter alkoholist har ju framkommit under åren men är det så att du varit medberoende även under din uppväxt? Undrar Carola, också medberoende hela livet men nu gift med en nykter alkoholist i snart tio år!!

Kommentarer är stängda.

Detta är ett arkiv. Nya bloggar och registreringar accepteras inte längre.