Jag fick ett infall idag.
Efter en riktigt jobbig natt för egen del där jag vaknade mitt i natten gråtandes i panik med gamla hjärnspöken så vakande jag i morse med en ”jag vill härifrån-känsla” och började genast leta efter lägenheter och hus i Östergötland där Camilla kommer från och där vi bott under fem års tid. Det gick till och med så långt att jag fick Camilla att haka på tåget och ringa hennes mamma för att hjälpa oss hitta något, eftersom hon bor där nere.
Efter all den här uppståndelsen så har jag fått lugna mig lite och fundera lite medens jag stod och lagade mat. Ju mer jag tänker på att flytta ner igen, ju mer tveksam blir jag. Jag vill absolut bo nere i Östergötland för tiden där nere har varit fantastisk och jag trivs verkligen i hela länet med allt. Samtisigt kan jag inte låta bli att tänka på hur vi har det här uppe allt som oftast. Barnen stormtrivs på dagis, Haylie gör framsteg med sin diabetes och som person, hon är inte alls lika skygg längre som hon var tidigare. Till och med jag och Camilla har börjat rota oss här och vi har på något sätt en outtalad plan för vad som ska hända det närmaste året så det är inte att packa ihop och dra, men vi får se vad som händer men hur det än blir, beslutet är inte lätt.
Nu ska jag fortsätta med maten här.