Jag har så länge varit intutad att jag är för gammal för att ha drömmar, att jag som 31-åring ska ha hela framtiden utstakad för mig. Men så är inte fallet, åtminstone inte för mig. Ännu en gång befinner jag mig i ett läge där ännu ett projekt tagit slut och jag måste börja fundera på vad jag ska göra i framtiden, på något sätt måste man ju livnära sig själv och sin familj.
Jag har ju aldrig tagit den enkla vägen. Jag kunde ha stannat kvar i Södertälje när jag var i den åldern och dött i droger eller jobbat resten av livet på Scania. Jag ville dock gå min egen väg vilket innebär att jag aldrig egentligen haft något fast jobb (bortsett från på Microsoft) utan istället hoppat på olika projekt som gett skitlite pengar men som stimulerat andra delar av mig istället. Det har handlat om allt från musik till sport men precis som med allt som är roligt så har de ett ganska kort liv, sådana projekt har en kort livslängd och då har man sprungit vidare till nästa projekt dykt upp.
Det funkar inte längre. Nu måste man försöka hitta något mer varaktigt som man faktiskt kan livnära en stor familj på och då får man sätta sig ner och fundera på vad man egentligen kan. Det finns mycket som jag kan men ganska lite som jag är extremt duktig på, så vad kan jag egentligen?
Jag kan…
- Fotografera
- Filma
- Bygga hemsidor och bloggar
- Laga mat
- Producera TV – och radio
Som ni er så är detta en ganska begränsad arsenal när man söka jobb via arbetsförmedlingen. Dessutom blir det ju än värre när man egentligen är självlärd på alla dessa områden och det enda jag eentligen har att visa upp är färdiga produkter som jag producerat. Inga dokument eller betyg av värde.
Så nu har jag ett tag framåt på mig att klura ut vad det är jag VILL göra och sen när jag är klar med det så måste jag klura ut vad jag MÅSTE göra, för visst är det väl så livet fungerar. Det finns en hemsk massa vilja i livet och sen måste man lägga det åt sidan och bara göra det som krävs.
Nu ska jag ta min kaffekopp och göra något vettigt.
Känner igen mig i det där.. Visst att jag trivs otroligt bra med mitt yrke (barnskötare på en förskola) men jag vet inte om det är vad jag kommer jobba med i resten av mitt liv. Helst av allt vill jag jobba med barn inom vården, t.ex barnläkare, barnmorska, eller något liknande. Men om det blir av återstår att se 😛
Hej! Det var ett tag sen jag var inne och läste här sist, kände inte igen bloggen, ny design och allt 🙂
Man är aldrig för gammal att drömma. En kontakt på min facebook sida skrev något liknande idag, om att han äntligen vågade göra en helomvändning från sitt trygga och ekonomiskt stabila 9-5 jobb, till något han själv brinner för som inte är lika tryggt och stabilt. Men glädjen och lättnaden i hans inlägg gick inte att missta sig på. Ta din tid på att fundera över vad som gör dig lycklig, vad du skulle vilja gå till varje morgon. Och gör det sen.
Våga ta steget! den enkla vägen är sällan den som ger dig mest tillfredsställelse.
kram!
// Tina