Har inte sovit alls bra denna veckan. Vaknar flera gånger per natt och vrider och vänder på mig. Kan somna om på en sekund, det är inte det som är jobbigt, men sover inte tungt. Är som om jag bara väntar på att något ska hända. Vad?
Vågar inte säga något till någon om att jag har börjat må såhär igen heller. Allt var ju på väg att bli bra. Jag var på väg att bli bra…. Och jag vill inte belasta mina vänner med mitt ständiga tjat att jag är ledsen/mår dåligt. Det som dom stått ut med sedan dag ett. Jag vill inte vara ”hon som mår dåligt”.
Jag är inte yr så det är inget sånt. Men en ständig oro. Tänker – tänker – tänker. På ingenting. Absolut ingenting. Och är orolig hela tiden. Precis hela tiden. Trodde ju att jag började ta mig ur det där svarta hålet med panikångest. Nu känns det inte alls bra. Kan bara beskriva känslan som att jag känner att något är fel, jävligt fel, men vet inte vad och tror inte det är något men det känns så ändå. Fan! Nu har jag tappat bort mig själv igen.
Hej…
Vet inte hur jag hittade din blogg men här är jag och här fastnade jag. Speciellt för det här inlägget. Jag vet inte mycket mer än det du skriver här. Men jag vet att mina dagar ser likadana ut. Jag vet att jag också är "hon som mår dåligt" bland vännerna.
Jag vet också hur den där känslan av oro känns. Den där man vet att NÅGOT är fel, men inte ännu vad. Hur det känns när huvudet går på för fullt utan att man egentligen kan sätta fingret på vad det är för tankar som man tänker. När man kan sitta en hel natt och se på film eller läsa en bok men utan att se eller egentligen läsa. För man är I sitt huvud.
Har försökt i många år att må bra igen. Att sluta få dessa oroskänslor hela tiden. Sluta att vara ledsen och instängd i oron. Men vägen är svår att vandra. Speciellt när det är svårt att finna folk att ventilera det med. Har inte funnit många som kan FÖRSTÅ den känslan..
OM du tror (som jag gör) att vi känner det på samma sätt får du gärna slänga iväg ett maail om du vill ventilera dig med någon som inte känner dig. Men som känner likadant och någon som inte stämplar dig som "hon som mår dåligt".
Kram