I fredags började vår slutövning med Försvarsutbildarna för detta året. Vi träffades på Lv6 och blev sedan körda till Ringenäs. Denna övningen var jag ställföreträdande chef till vår plutonchef, kul att få bestämma lite det lär man sig mycket på! Fredagkvällen bestod av lite sjukvård och sen att bevaka ett skyddsobjekt. Vi satte sedan upp tälten att sova i men mycket sömn blev det inte för vi hade en vägspärr att bemanna, två eldposter, och en dubbelpatrull. Med detta menas att i olika pass har man uppgifter att sköta under natten och de som fick mer än två timmars sömn denna natt hade tur.
Lördag morgon marscherade vi ner till Ringenäs skjutfält för att hjälpa till under Soldatens dag, ett stort rekryterings event för att få fler soldater. Vi ungdomar fick hälsa folket välkomna och vara parkeringsvakter, jag och två till som är utbildade fältrekryterare fick gå runt på området och värva folk också.
Efter eventet började det jobbiga med övningen, nu började vi marschera och fortsatte med det till midnatt. Det ösregnade större delen av marschen och gruppens moral sjönk mer och mer desto blötare vi blev. Jag var på onormalt glatt humör och försökte peppa de andra genom att få folk att sjunga haha, förhoppningsvis hjälpte jag till lite grann? När vi fick order om att ta oss tillbaka till Tylöbäck hade nästan alla ont i fötterna och det började kännas en del i axlarna efter packningen (min vägde 12 kg). Jag var fortfarande på bra humör och ganska pigg så hjälpte en av de yngre med hennes väska, en packning på ryggen och en på magen -hej sköldpadda? Jag var riktigt stolt över gruppen när vi kom fram till Tylöbäck, ingen gav upp och det är riktigt starkt jobbat!
Mat på påse.
Glada pöjkar med regnställ under marschen.
På Tylöbäck satte vi upp tälten igen, nu var alla så trötta och ville så gärna få vila att tälten åkte upp med rekordfart och såg riktigt snygga ut -bra jobbat! Men denna natt blev det heller inte mycket till sömn men vi hann torka lite av vår blöta utrustning.
06.30 började vi marschera igen, denna gång gick vi Prins bertils stig med brottet som mål. Jag hade ont i höften så fick halta hela sträckan, det gjorde sjukt ont men jag hade bestämt mig för att klara det. Vi hade nu två nätter av lite sömn bakom oss och hade gått långt kvällen innan men trots detta klarade alla att gå sträckan, vilket gjorde mig om möjligt ännu stoltare över vad vår grupp kan klara av. På brottet väntade minibussar på att hämta upp oss och jag somnade på vägen upp till Lv6.
Vi fick lunch och vårdade sen all utrustning. Efter det var det dags för avslutningen på övningen men också på detta år med Försvarsutbildarna (börjar till hösten igen). Nu skulle tre priser delas ut, bästa ungdom, bästa kamrat och bästa instruktör. Bästa ungdom väljer instruktörerna ut och de andra två röstas fram utav ungdomarna. Vår sergeant står och berättar om vilken stor ära det är att utses till bästa kamrat och jag är ganska säker på att det ska bli Moa Gulin, en tjej som alltid hjälper alla och ser till att alla mår bra. Men sen säger han mitt namn och jag blir ganska chockad. Jag hade ju varit ställföreträdande chef denna övning och gett en hel del order, varje gång jag är chef tror jag att alla tycker jag är bitchig och nu får jag höra att jag röstats fram till bästa kamrat? Jag är sjukt glad för detta pris, betyder jättemycket för mig, TACK SÅ MYCKET! ♥
Denna övningen handlade mycket om att pressa sig själv men framför allt om att aldrig ge upp och det är därför som vi nu har klarat av soldatprovet! Jag sammanfattar helgen: 2 dygn- 5 h- sömn -12 kg packning- 3 mil.
Tack till både instruktörer och ungdomar för ännu ett underbart år med Försvarsutbildarna!
När jag kom hem igår var jag halvdöd, jag sov 13.5 timmar och är fortfarande trött, har ont på många ställen men ändå fyfan vad det är värt det.
PUSS♥