Det måste vara resfebern som spökar. Finns ingen annan förklaring till varför man är uppe innan sju en lördag. Jag åker ju inte förrän i morgon, men det är en hel del som ska fixas innan dess.
När jag ändå är uppe kan jag passa på att skriva något jag dragit mig lite för att berätta, för att det känns jobbigt. Jag har tyvärr blivit tvungen att lämna bort min älskade Presley.
Han trivdes helt enkelt inte hos mig, utan behövde mer plats att utforska och en kattkompis att leka med, vilket jag tyvärr inte hade möjlighet att ge honom. Jag testade verkligen allt, köpte leksaker, tog med honom till parken, köpte Feliway, kastrerade honom. Inget hjälpte. Han fortsatte att protestera genom att kissa i sängen, jama, klösas och bitas.
Nu bor Presley hos en familj i en stor lägenhet tillsammans med en kattkompis, och jag är övertygad om att han trivs mycket bättre. Jag hoppas att ni inte tycker att jag är oansvarig och självisk som skaffar en katt jag uppenbarligen inte kan ta hand om. Jag har ju haft katt tidigare, men alla djur har förstås olika personligheter och förutsättningar. Att Martin är allergisk hjälpte förstås inte heller.
Nåja. Nu har jag berättat det.
Min lilla älskling
Ni har ju samma ögon! 🙂
Håller med de andra, det är så himla jobbigt att lämna bort ett djur så det om något var ansvarsfullt och bra gjort av dig!
Ha en underbar semester!
Kram
Bra gjort om han nu inte verkade lycklig. Det om något är väl väldigt ansvarsfullt=) Långt ifrån oansvarigt!!
Ha en ljuvlig semester nu