Länge var jag tvärsäker på det mesta. Mina åsikter om mig själv, andra och världen i stort var väldigt starka, och jag tog ogärna in annan information. Men så förändrades livet, och därmed min syn på det. Nya människor kom in i mitt liv, skakade om och ifrågasatte, andra försvann. Det var ungefär då jag insåg att jag förväxlade tvärsäkerhet och tydliga åsikter med styrka, och att det var en egenskap jag gärna tilldelat mig själv.
I dag ser jag det snarare som en svaghet. Kompromisslösa, tvärsäkra människor är ofta människor med något för stort ego, som har svårt för att ta in annan information eller ge andra människor den plats de behöver. Nu ger jag människor fler än en chans, och försöker att inte vara alltför dömande. Jag har själv träffat många kompromisslösa, tvärsäkra människor och numera känner jag mig smått obekväm i deras sällskap.
När man tror att man vet allt är det svårt att utvecklas och att ta in ny information. Samtidigt fungerar det som ett slags skydd mot all förändring som kan kännas skrämmande. Vissa förändringar kan man dock inte värja sig mot, och man tvingas ompröva sina relationer, värderingar och åsikter – på gott och ont. Mina värderingar har blivit starkare samtidigt som tidigare åsikter inte är lika befästa. Det kan låta paradoxalt, men en sak är jag säker på – att vara tvärsäker är svaghet snarare än styrka. Fred ut.
