När jag var ute och gick för ett par dagar sedan såg jag en enorm kvinna. Och tanken slog mig återigen – det är så otroligt många människor som misshandlar sig själva. Vissa äter sig till olika sjukdomar och begränsar sina liv genom att bära runt på en alldeles för stor kropp, andra flyr verkligheten och bryter ner sin kropp genom att dricka kopiösa mängder alkohol, röka och ta tabletter eller droger. Och så finns det de som söker kickar genom sexuella erövringar, vilket ofta skapar känslor av tomhet och självförakt.
Hos andra är det mer subtilt. De kanske jobbar för mycket, sover för lite, äter dåligt och går omkring med en känsla av obehag, utan att riktigt veta varför. Jag misshandlade mig själv länge. Omgav mig med människor som tryckte ner, bekräftade mitt självförakt. Drack och rökte alldeles för mycket, åt knappt och ignorerade mitt dåliga mående istället för att prata med någon om det. Det tog mig många år att inse mitt eget värde.
”Jag tror inte att det finns någon tjock människa som är genuint lycklig”, sa en kraftigt överviktig kvinna till mig för ett tag sedan. Hon berättade vidare att hon ofta använde mat som något slags substitut, för att fylla tomheten inuti. Det är väl därför många av oss söker kickar genom bland annat mat, droger, alkohol och destruktiva relationer – för att fylla tomheten, känna att man lever. Och genom att fortsätta misshandla sig själv odlar man sitt självförakt och förstärker känslan av tomhet. Paradoxalt.
Det är lätt att glida in i negativa tankegångar, destruktiva vanor. Känna att man inte duger, att man vill fly allt för en stund. Jag kämpar för att inte återgå till att misshandla mig själv, att fortsätta göra saker som håller mig en bra bit ovanför ytan. Som att umgås med inspirerande människor som lyfter upp, äta bra, träna lagom, få massage, skriva, resa och andra saker som jag vet att jag mår bra av. Och att undvika saker, personer och situationer som har den motsatta effekten. ”Du tillåter andra att misshandla dig lika mycket som du misshandlar dig själv”, läste jag någonstans. Och det låter logiskt. När man blir snällare mot sig själv ändras även omgivningen, ett bra sätt att städa ut skräpet ur sitt liv.
