Regn har en märklig effekt på mig – jag blir både deprimerad och inspirerad. Alla lukter förstärks, folk blir ovanligt grå och regnet ligger som en filt över staden, som inte riktigt vaknar till liv. Regniga dagar känns som ett vakuum, som att sätta verkligheten på paus.
När det regnar vill jag läsa, skriva, lyssna på musik och prata. Tända ljus och dricka kopiösa mängder te. Samtidigt känner jag tyngden av allt det grå, vakuumkänslan.
Mannen i mitt liv sover fortfarande, jag kom nyss hit regnvåt och med färska bullar. Nu ska det tändas ljus och fixas frukost.
Tack Emelie, gullig du är 🙂
Alltså jag älskar verkligen din blogg. Du har sjukt bra åsikter, väldigt likt mina egna faktiskt kanske därför jag tycker så. Men du verkar vara en otrooligt vettig och bra person. Världen behöver fler som dig. Keep it up kvinna!
Visst är dom! Kan dock inte ta åt mig äran, snodde dem från Google 😉
Mysiga bilder <3