Vecka 35 (Sista milstolpen)

Barnet

Fostret väger ungefär 2,4 kilo. Det har blivit knappt 47 centimeter långt och har oftast lagt sig med huvudet nedåt. Det sväljer fostervatten, kissar och tränar därmed matsmältningen.

Fostret har lagt på sig mer fett. Huden är tjockare, mindre genomskinlig och börjar räta ut sig. Det ulliga hår som tidigare funnits på kroppen är borta, och huden är täckt av rikligt med skyddande fosterfett. Om barnet skulle födas nu kan det vara så insmort att huden är vit och kletig av allt fett.

Mamma

Nu börjar det bli mer verkligt, snart kan barnet komma! Livmodern har vuxit sig så hög att den når upp under revbensbågen. Hos en del kvinnor kan det ge smärta över revbenen. Avlasta genom att sträcka på dig ofta.

Du kan ha ökat mellan cirka 11 och 13 kilo. Så här långt in i graviditeten brukar ledbanden och musklerna i korsryggen mjukas upp vilket kan göra att du får ont i ryggen. Om värken är besvärande kan du prata med din barnmorska.

Många känner sig lättirriterade nu. Bebisen trycker på överallt. Det är svårt att andas, sitta, stå och sova. Nu står magen som högst, för att snart sjunka ner lite. Då blir det lite lättare att andas igen. Prata mycket med din partner så att han eller hon förstår vad du går igenom.

Det är lätt att bara fokusera på förlossningen, men börja också att läsa på lite om amning och livet efter förlossningen också. Du kan också börja kika på vårt tema om Barn och föräldrar, eller känns det för overkligt? Har du barn sedan tidigare kanske du har glömt en del.

Det är viktigt att prata igenom förlossningen med din eventuella partner och vilka förväntningar ni båda har. Även om ni tror att ni är överens kan det vara bra att verkligen stämma av och se att det är så. Är det andra eller tredje barnet kanske ni har upplevelser och erfarenheter som kan ha betydelse för era förväntningar på den kommande förlossningen. Ta upp era funderingar och känslor till ytan och diskutera dem gärna med varandra och er barnmorska.

Väntar du barn utan en partner är det bra att prata med den du tänkt ta med dig, vare sig det är en doula, kompis eller förälder. En doula är en person som fött barn själv som du känner förtroende för som kan följa med och vara ett stöd för dig och din medföljare vid förlossningen. Läs mer om praktiska råd inför förlossningen.

Om du väntar tvillingar är barnen antagligen lite mindre och då är det snart dags för förlossning. Många tvillingar föds redan i vecka 36.

Börjar fan se ut som en unge!

Nu är vi snart där
Snart har nio månaders väntan passerat och vi är framme vid det slutgiltiga målet- En liten skrikbagge. En helt ny människa som är alldeles beroende av oss och våra omsorger för att överleva. Vilken häftig grej egentligen. Om vi backar tillbaka 2 år.. Inte trodde jag att jag snart skulle sitta här med en liten bebis. Tanken är fortfarande overklig och finns det dagar då jag ångrar mig. Men de dagarna blir allt färre och för första gången kan jag faktiskt längta efter att få träffa den här lilla personen som är en del av mig och Jim, en del utav våra två familjer. Den lilla människan som kommer att blanda vårat blod och förena våra släkter för alltid. Ingenting kommer någonsin att bli sig likt- för någon av oss. Allt kommer att förändras. För alltid. Hoppas att det här kommer att höra till en utav de få förändringar som jag gillar.

Att vara i vecka 35.. Alltså haha, kan fan inte föreställa mig att jag redan är här. Tiden har bara sprungit iväg. Om knappt en månad blir vi förhoppningsvis föräldrar till en liten tjej. Och grabbarnas liv kommer aldrig mer att bli sig likt.. 😉
Just de sista veckorna har varit dryga. Har börjat få rejäla smärtor i ryggen. Kommer plötsligt och hugger som satan. Det är ligementen som mjukas upp. Vaknar på nätterna av att jag har så ont att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Har som ni vet också haft ett par svängar med magsmärtor (troligtvis förvärkar) och mensvärk av och till. Annars har det varit lugn. Den lilla håller sig på sin kant och är fortfarande sådär lugn och försiktig. Nästan så att det börjar bli lite tråkigt när man får se filmer på alla andras bebbar som lever om därinne så hela magen vibrerar! Är man gravid så kan man väl ändå vara det ordentligt. Har fått ny tid för tul nästa vecka. Jim kan inte följa med så efterlyser någon annan snäll person. Ett väldigt viktigt besök då det ska avgöras hur hon ska komma till världen och när. Försöker orrdna så att John kan följa med men det beror helt på vad han skola säger. Skulle vilja att han fick uppleva ett ultraljud för det är bra häftigt! Fast har man som jag gjort det åtta gånger så tappar man gnistan lite..

Haha kunde inte låta bli att garva när jag läste att fostret ska vara ca 47 cm långt nu. Så lång var jag när jag föddes i v38.. 😉
Ska bli kul att se hur lång hon kommer att bli. Bm tror att hon kommer hamna på ungefär samma längd som mig. Troligtvis kommer jag aldrig att få stora barn. Skönt för mig! Lättare att klämma ut fanskapet. Tack & lov att det ”ulliga håret” är borta. Ska jag vara ärlig så tycker jag redan att nyfödda barn är fula som dem är. Ska de dessutom vara håriga också så vet jag fan inte hur jag skulle förhålla mig till ungen haha. Vikten ligger fortfarande på 6 kg. Skönt för kläderna passar fortfarande. Inte många som kan säga så som höggravida.. ^^ Har inga problem att andas heller, det trycker ingenstans och jag är inte tjurigare än vanligt. Bara lite mer trött. Förlossningen har jag knappt pallat tänka på. Känns inte som nån ide när jag inte ens vet om jag kommer föda barnet. Får la ta det när de kommer helt enkelt..

Idag har jag varit duktig och lagat nyttig mat. Fiskpanetter och massa grönsaker. Utan fail. Sen blev det en vända till stallet
(lyckades få med mig Johne- mutade med att han fick köra lite moppe- vilket var ett bra tag sedan. Förut så hjälpte han mig i stallet flera dagar i veckan
och var väldigt duktig med hästarna. Jag tror nästan att han tyckte det var kul. Sen hände något och han blev stor över en natt, fyllde 13 och insåg hur ”töntigt” det var. Trök faktiskt, men får väl hoppas att han hittar tillbaka igen. Har varit ”elak” mot grabbarna idag och tuktat dem lite. De har fått känna på hur det är att vara kvinna och har vaskat, skakat mattor, bäddat rent och dammsugit. Nu ligger bägge utslagna i soffan framför tv:n. Vad jag själv ska hitta på nu var en bra fråga som precis slog mig. Har absolut ingenting att göra. Och eftersom Jim oformaterat datorn (utan att fråga SÅKLART- det är anledningen till att jag inte kunde skriva nått inlägg igår) så har jag ingen lust att sitta vid den heller. Trött som fan är jag också så det blir nog en tidig kväll, d.v.s. runt två. Man ska utnyttja sitt höstlov. Ha det så bra alla!