Idag har vi besökt Spökstaden Calico i Kalifornien.
Det är inte förrns idag som jag fattat hur stort Kalifornien verkligen är.
Det tog oss fem timmar att komma till Nevada som blev vårt nästa stopp efter Calico.
Berättar mer om Nevada imorgon men det är alltså en annan delstat i USA som består nästan bara av öken.
Det är där vi befinner oss nu.
Övernattar en natt på hotellet Golden Nugget som ligger i staden Lauglin som är den 3:de största kasinostaden i Kalifonien.
Sticker vidare till Arizona & Grand Canyon imorgon bitti.

Att komma till den omtalade spökstaden har varit ett av mina högsta mål med resan
och jag är glad att jag kunde förverkliga det.
Att kliva in i en helt övergiven stad, in i en sfär som skvallrar om en försvunnen tid var en upplevelse.
Att det spökar i de förfallna husen och bland de kvarlämnade sakerna är jag alldeles övertygad om.
Jag kände mig ständigt iakttagen.
Tog självklart massa bilder från ”Ghost Town” som det heter i folkmun.
Tror vi gör så att jag helt enkelt lägger upp dem
och skriver beskrivning före eller efter bilden så ni får bästa möjlighet att dela den här upplevelsen som var riktigt, riktigt häftig.
Här kommer mina bilder från Spökstaden:
Vi blev välkomnade av Scheriffen när vi anlände till Calicio.
Härlig gubbe! Vill ta hem.
Här ser ni hur det såg ut i staden när den övergavs för flera år sedan.
Allting är bevarat och står på samma plats som invånarna lämnade det.
Här hämtade invånarna vatten vid brand.
Gamla hotellet. Min favoritbild.
Här gick det kalla kårar kan jag lova.
Finns garanterat folk kvar där..

Gamla järnvägen och bilden nedanför föreställer gruvan.
Både och var livsviktig för invånarna som annars
hade noll kontakt med omvärlden. Gruvan var deras stora industri.


Här bode en gång en gruvarbetare.

Såhär kunde det se ut inuti huset.
Vet du varför arbetarna bodde i berget intill gruvan?
Jo för att klara av tempraturen när de inte arbetade.
Iskalla vintrar och stekheta somrar gjorde det svårt för gruvarbetarna*
som var vana vid gruvans tempratur som alltid var densamma.
Inuti berget var tempraturen mer jämn så dem och många andra som
hade svårt med årstiderna levde på det här sättet i bergen.
Här nedan finns ännu ett exempel på bostad,
detta åt ett större antal personer, kanske till en arbetare och hans familj?

Visst är det häftigt?

Här är en samling bilder på
alla som levde i staden.
Nedanför ser ni en bild på antalet personer som
enligt statistikt levt i staden under olika årtal.


Staden övergavs när silvret försvann ur gruvorna.
Folk tog bara med det nödvändigaste och flydde hunger och besvär.

Bada var ingenting man gjorde till vardags i Calico.
Högst två gånger om året om man hade tur.
Hade man då otur så fick man bada efter någon annan
som inte heller hade badat på ett år. Fräscht!
Kvarglömda kläder..
..stövlar och en sadel.
Folk hade bråttom att ge sig av.
En likdiligens med väntande kista i.
Undra just vem som låg i den eller hann den aldrig bli bebodd?
Ska ni besöka USA så ska ni absolut besöka Ghost Town.
Iallafall om ni som jag älskar historia, övergivna städer, mystiska historier och spöken.
Att vandra runt bland ödelagda hus och fantisera om vilka som bodde där – och fortfarande finns kvar där- tycker jag är spännande.
Fanns massor av saker att titta på och knappt några turister alls.
Spöken verkar inte locka lika mycket som Oscarsgalan gör.
Ni kan enkelt boka en guidad tur till Spökstaden när ni bokar resa.
Annars är det bara att fråga på hotellet så hjälper dem gärna till.
De brukar anordna spökturer runt om i staden vid skymning men de missade tyvärr vi.
Spökstaden får 10/10 av mig i betyg, en helt otrolig upplevelse!
Skulle nog inte ha något emot att bo här.. alldeles ensam.
Eller?
Vem vet vad som döljer sig bland skuggorna när mörkret faller på..



