Tack & lov att jag valde att skaffa barn ung!

Tanken for genom mitt huvud alldeles nyss när jag bytte blöja på en väldigt ilsken Charlie som precis åkt ner i handfatet för en snabb avvaskning efter att ha kissat ner hela skötbordet inklusive sig själv; ”Vilken tur att jag valde att skaffa barn så ung!” Varför? Jo, för jag hade aldrig klarat av det som 40 plussare.
Okej okej, jag vet att nya trenden är att skaffa barn då. Med fast ekonomi, förhållande och bostad. Verkligen superbra och intelligent. Men har man orken? Lika mycket ork vid alla vaknätter, skrik och trotsåldrar? Jag hade inte haft det. Till er som har det- Guldstjärna! Jag kommer att vara pensionär innan jag fyllt 30.

Tackar min ungdom särskilt efter en sådan här vecka. Misstänker att Charlie:
1). Håller på att få tänder (vilket väl inte är logiskt möjligt eftersom hon bara är tre månader?)
2). Har en tillväxtsperiod.
3). Bestämt sig för att helt enkelt jävlas.

Senaste dagarna har hon varit ovanligt krävande. Hon klagar så fort man lämnar henne ensam, innan kunde hon glatt ligga och jollra för sig själv i  babynestet men nu skriker hon direkt hon blir lämnad. Tack & lov inte på nätterna, då sover hon fortfarande utan problem; och verkar dessutom bara äta en gång nattetid nu, STORT PLUS. Måste ju skryta lite nu när jag ska till att klaga så mycket; inatt sov hon från 22:00-06:00 utan avbrott. Sköööönt.Nåja, tillbaka till klagandet så jag får ruska av mig det.
Hon har börjat spy konstant igen, helt utan orsak?! Inga kaskadspyor men ganska rikligt flera ggr om dagen. Nån som har någon ide? Har inte ont eller så utan flinar glatt genom spyorna som vanligt (för sin glädje behåller hon) och vi har inte bytt ersättning. Det enda nya är att vi gått upp till 140 ml per mål och byt till en antikolikflaska. Vi kör på NaN 1 i pulverformat. Förutom detta så verkar hon fått nån cravings på John.
Hon stortjuter när han går och när han kommer hem, vilket blir ett litet helvete när han ska till skolan på morgonen. Trodde inte bebisar var såhär känslomässiga. Stackars Johnes kommande flickvän..

Charlie blir tre månader den 24 februari. Hon ligger fortfarande lite ”efter” jämnåriga men börjar komma ikapp. Och hennes temperament börjar visa sig!
Ni är många som frågat mig om hennes personlighet och det är fortfarande lite svårt att svara. Men de egenskaper jag hittills snappat upp är:
1) Envis. Med tanke på att både jag, Jim, min farsa och John är grymt envisa så vore det märkligt om inte hon blev det.
2) Lugn. Lugn bebis i magen, lugn bebis ute. Stämde här. Charlie är väldigt lugn och hetsar inte upp sig. Inte ens när hon blir hungrig.
3) Självständig. Har varit tills alldeles nyligen- och är väl egentligen det fortfarande- så länge hon blir sysselsatt.
4) Förnöjsam. Ja det är hon ju, vår lilla sötnos. Go och glad alltså! 5) Känslig. Som resten av familjen..

Kommer snart kunna lägga till ytterligare ord i listan. Ska verkligen bli spännande att se vem hon är och vem hon är lik. Tror att det blir en liten Nordenhöijdare det där, rakt igenom. Vi får väl se, hoppas kan man alltid! Nu klagar skrikbaggen (hon har tröttnat på babysittern) så får väl försöka underhålla på annat sätt. Inställd KBT idag så har ju hela långa dagen på mig att roa bebis.. Suck. Kram på er!