..är en korrekt beskrivning över hur jag känner mig för tillfället.
Är trött som ett jävla as & samtidigt så rastlös att det värker i kroppen. Märklig kombination.
Har som ni säkert redan vet varit på ridläger på klubben sen i måndags (Western) och det har inte blivit många timmar över till annat.
Är faktiskt ganska så stolt över att vara mitt i graviditeten och utan problem klara av att rida två pass om dagen i en månad (Först motionering av ridskolehästarna= två hästar om dagen och sedan lägret= två ridpass om dagen) utan att vara döende. Har bestämt mig (till barnmorskans stora besvikelse) att fortsätta rida lektion till hösten. Om allting fortsätter att rulla på såhär bra rider jag nog ända in i November. Sedan får det vara med tanke på att ridning ger en ökad risk för tidigare igångsättning mot slutet av graviditeten. Och nej, kära läsare, jag har inte glömt inlägget om ridning och graviditet som jag lovade er, förstår att ni är nyfikna på att få se hur jag resonerar. Och det kommer, kanske redan ikväll.. annars imorgon under dagen. Jag hade faktiskt tänkt skriva det när jag kom igår men familjen kom emellan. Jag och John hade lite tid för oss själva och passade på att göra storbak. Äppelpaj, blåbärspaj, hemmagjord vaniljsås och maränger av det uteblivna äggvitorna blev det den här gången.
Det höll dock på att gå riktigt åt pipsvängen med vaniljsåsen.
Efter att ha letat en halvtimme hemma för att sedan konstatera att vi måste glömt burken med vaniljstången på affären
för att sedan gå tillbaka dit och upptäcka- att någon TAGIT den kvarglömda burken- åka hem igen, hämta pengar och sedan
tillbaka till Willys för att köpa en ny hade jag hunnit tappa gnistan för allt vad vaniljsås hette. Genomförde det iallafall och resultatet blev; om jag
ska tro dem som provsmakade, väldigt bra. Själv föredrar jag färdigvispad vaniljsås eller varför inte marsan. Alla gånger.



