Soc

Idag har vår lilla familj haft hembesök av varenda förälders favoriter- nämligen Soc.
Nejdå, ni kan vara lugna. Vi har inte stoppat ungen i mikron. Under hela graviditeten har vi haft kontakt med socialen p.g.a. dels vår ”låga” ålder (Hallå, vad var medelåldern på första barnet om vi backar tillbaka sådär femtio år?) och dels p.g.a. min ADHD diagnos. Idag var det ett hembesök i all ära för att dom ville kolla upp hur allting gått.
Satt och pratade lite i soffan, svarade snällt på deras frågor och sen var det inte mer med det. Bara att le och se glad ut helt enkelt. Kan inflika att våra ”sossisar” till och med är riktigt gulliga. Men så arbetar de inte med familjeutredningar heller 😉 Efter det vilade vi lite (gäller att utnyttja dagarna då Jim börjar skolan igen på måndag) och jag gjorde ett tappert försök att städa men misslyckades. Charlie gjorde det som hon är bäst på

..nämligen sova.

För min del får hon gärna fortsätta med den vanan, helst på nätterna.
När John kom hem från skolan åkte jag och han till Borlänge för lite egentid och inköp av nya vinterkläder (Jocke kan skatta sig lycklig att jag älskar att shoppa kläder, har fått införstått att det inte är farsors favoritsysselsättning) och dessutom får jag ju vara med och styra lite vad han har på sig!

Det här blev det idag

en ny vinterjacka som var på extrem rea (älska outlet!) och därför endast fanns i storlek L. Men vi chansade och köpte ändå och tyckte faktiskt inte
att den såg så stor ut. Han växer ju dessutom så den sitter på längre! En mössa lyckades jag också trycka på honom mot lite övertalning och en måltid på donken.
Så idag har jag varit en riktigt hemsk mamma som tagit mig  ut ur huset utan bebis och lämnat henne ensam med pappa Jim i tre timmar. Usch för mig. Nej, allvarligt talat. Jag kommer aldrig sitta inne hela dagarna och glo på en bebis. Jag skulle inte bli lycklig då och en olycklig morsa är i min mening ingen bra morsa. Jag behöver få komma ut ensam. Med andra. Med vänner. Med övrig familj utan lillan emellanåt, trots att hon bara är strax två veckor- för att jag ska kunna vara en bra morsa åt henne den tiden vi umgås. Sen är jag av den sorten som inte tror att ungen går sönder av att vara ifrån sina föräldrar emellanåt. Jag var det och det gav mig en framåt och social personlighet som jag trivs ypperligt med idag. Det är verkligen inget jag vill missunna min dotter! Men folk tycker och har tyckt en massa i alla tider. Ni får mer än gärna fortsätta med det så fortsätter jag med mitt. Jag skulle aldrig göra något som skulle skada mitt barn. Och att komma hem efter att ha varit borta ett par timmar med min stora grabb (som betyder precis lika mycket för mig som Charlie) gör att jag kan engagera mig lite extra i henne nu på kvällskvisten! Skön känsla.
Nu tänkte jag avsluta här. John ska lägga sig, Charlie ska matas och jag & Jim tänkte fortsätta kika lite på The Hobbit 🙂 Ha en bra kväll allesammans! Ta hand om er och varandra. Kramar i massor från oss på trastgränd!

Köpte den här boken också. Superkul, för man kan skriva ner en massa saker i den ;D
Tänkte att det blir roligt när hon blir äldre sen.