UL imorse och babygirl mådde bra och växte på! Hon låg och sov först, men sen vaknade hon av allt petande och började viftade med armarna och gjorde lite grimaser åt oss. Hon låg fortsättningsvis med huvudet nedåt, och läkaren visade att hon hade ansiktet svängt mot min högra ljumske/höftböjaren. Jag tycker ju lite synd om henne, för även om jag har finfina ljumskar så är dom ju kanske inte sååå spännande att ligga och se på 24/7, så för den skull kan jag ju ge henne lite avkall på alla irriterat sparkar och buffar. (Jag hade ju liksom antagligen också försökt byta position om jag blev tvungen att ligga och stirra rakt in i älsks höftböjare i några dagar.)
Hon väger nu 1485 g och var helt normalstor, eventuellt precis mindre än ”normalkurvan”. Dock var det tydligen för att jag är relativt liten i kroppen, så för mig är det ju bara tacksamt inför dagen D när hon ämnar komma ut därifrån. Jag måste dock hålla mig i ett helt vilande läge, då min livmodertapp var ganska kort och vi ju inte vill ha ut henne riktigt än. Ska dit om en vecka och mäta tappen igen, förhoppningsvis har det inte ändrats något (och i så fall kommer jag antagligen behöva börja äta mediciner).
Dock visade det ju sig att jag inte hade antikroppar mot röda hund (trots vaccination både när jag var liten och sen nu för något år sedan igen), så jag verkar höra till den lilla skara människor som är resistent mot dessa antikroppar som finns i vaccinet. Vad är oddsen på den liksom? Ett tips till er som funderar på att skaffa barn är ju dock att kolla det (går snabbt med ett blodprov bara), för det är inte alls så bra om man får röda hund i början av graviditeten och man inte har vaccin.
Igår var jag så trött så jag inte fick alltför mycket gjort, så idag står plugg med stort P på schemat! Älsk kommer hem först sent, och jag är ruggigt avundsjuk på han som får vara ute och springa (han är dock avundsjuk på mig, och imorse släpade han demonstrativt båda täcken och kuddar med sig in på toaletten för att ”det inte var rättvist att jag skulle få krypa ner och sova igen efter läkarbesöket”, haha)! Jag tänkte även gå och äta lunch, är så fint väder så det skulle vara skönt med en uteservering och lite sol på näsan 🙂
Hoppas ni får en bra dag, här kommer ett gäng bilder på lilla fröken och jag och min mage som börjar se tämligen spänd ut, haha 🙂 Puss och kram!
På andra bilden av lillan så ser ni hur hon grimaserar lite med överläppen, det syntes mer där, men ni hon ”skrynklar” liksom ihop munen. 🙂
Och ja, min strumpis-rumpa är ju kanske inte världens mesta stylish syn, men jag bjuder på den, hehe.
Hihi, jag håller med. Mitt i allt har det där som varit något mer ”diffust” verkligen blivit en baby! Så otriligt att allt blev på rätt också, näsan där den skulle och fingrar och ja, allt 🙂 Och jodå, snaaaart är vi hemma, idag är det exakt en månad och en dag kvar!! Wii! 😀 Puss o kram!
Nä, det blir ingen fotbollsspelare det här. Löpning är det hon ska satsa på! (Eventuellt tennis) 🙂
Wihi! Inte överdrivet länge kvar nu nej! Herrigud vad fort det går 😀
Jag säger som Soffe 🙂 ”It´s a baby!!” Blev liksom mer verkligt nu när man fick se henne 🙂 å hon har ju din näsa, om man nu kan säga att man ser det redan 😛 Ja, vad fina ni e å hoppas att ni snart, snart, snart kan komma hem så man får träffa er 🙂 Kram
Ha ni meddelat Åland United att hon kommer på träningarna från och med september 🙂 ):
Whaooo! It’s a baby!! Och snart är hon här 🙂 vad fina ni är båda två!