Krisu skuttade väl inte av glädje direkt när han såg Vilmas nya pannlugg (hans lilla prinsessa, perfekt så som hon är, och så vidare.). Nu hade han väl accepterat det lite mer när vi vaknade idag, men muttrade ändå att ”hon ser ut som en rysk tjej”.
(?)
I övrigt vaknade vi till -10 idag. Jag var ju inte direkt beredd på den här kylan, och har inte hunnit få hem utebyxor än. Tycker dock mest synd om Coco, och gissar att det kommer vara två små i vagnen idag. 🙂 Hade förövrigt en exceptionellt dålig natt (vad sjutton liksom, missar John Blund vårt hus eller?), och Vilma var klarvaken redan klockan halv fyra. Halv sex gick vi upp och la oss i vardagsrummet och somnade sen en timme mellan sju och åtta (i saccosäcken, hehe) och nu är det full fart igen! Antar att jag får vara glad över att inte ha blivit mamma vid fyrtio, för även om jag ligger en del på sovskuld så går det förvånansvärt bra och jag känner mig rätt pigg.
Jag tänkte visa mina ringar, har inte gjort det och trots allt så älskar jag ju dem. –> Det man älskar ska man visa. Ja ni fattar. 🙂 Det här med diamanter är ju då en av mina svaga punkter, jag vet inte riktigt varför men jag bara älskar dem. (Haha, ja herregud, hur låter jag, fröken ytlig.) Jag står dock för det, och medan vissa kan tycka att det är löjligt (eller rent av idiotiskt), så tror jag att alla människor har en ”öm punkt”, och vare sig det är konst, designerväskor, raggarbilar, teknikprylar eller gitarrspelande svåra killar med ostyrigt hår (dom kan väl förvisso inte köpas då), så får man enkelt accepterar att alla har olika saker som man förtjusas över. 🙂
Här är de i alla fall! Tyvärr lite svåra att fånga på bild (blänket försvinner), men ändå, vackra så det förslår.
