Ibland har man ingen bra dag. För mig började det dock redan i går kväll. Jag skulle bara lägga in min blogg från mässan. Av någon oförutsägbar anledning så gick det inte att ordna med bilderna, detta ägnade jag en lååååååång tid till och då vill man bara skrika rakt ut.
Fick för mig att jag var trött och gjorde ett nytt försök i morse, men icke sa Nicke. Det slutade med att jag fick ringa supporten som snällt talade om för mig att det var något konstigt med just mitt konto?!? Han var i alla fall snäll och såg till att bilderna blev rättvända (men storleken fick vara fel).
Skulle sedan ta cykeln ner till busshållplatsen i regnet, då fanns det ingen cykel hemma! (för alla stod nere vid busshållplatsen..) Hittade inget paraply, trots att vi säkert har minst fem stycken…Väl nere vid busshållplatsen blöt och irriterad hittade jag inte mitt busskort. Nu undrar jag om jag har tappat huvudet?
Ringer min man som inte svarar. Börjar gå mot centrum för att köpa ett nytt kort, när jag kommer på att det inte är öppet så tidigt. Får då ”lifta” in med en snäll busschaufför mot att jag lovade att fixa ett nytt kort/biljett (och känslan att man är halvt kriminell). När jag precis har köpt mitt nya månadskort för 810 kr så ringer min man. Han hittar ganska snabbt mitt andra ganska nya månadskort liggandes hemma.
Väl på jobbet får jag inte tag i någon av alla personer som jag ska kontakta, det är som bortblåsta från jordens yta. Det är nog bara så att ibland ska man inte kliva upp ur sängen, eller så får man bara bita ihop och kanske stoppa lite papiljotter i håret och hoppas på att denna ”bad hair day” bara ska passera.
Passar på att önskar er en bra vecka.