Varför tränar jag?

Självklart så tränar jag för att stärka min kropp, för att orka mer och att  känna mig piggare. I mitt fall så har det aldrig varit för att bli mindre eller smalare. I dagens DN så skriver Catia Hultquist: Det är bara graviditeten som kan ge en paus från vår tids kvinnoideal. Det är sorgligt att läsa att – Den smala, starka kvinnan, som liknar mannen, passar perfekt för arbets- och kärleksmarknadens tuffare klimat. Och att de kvinnliga formerna ska döljas. Det är självklart inte bra om nu fallet är på detta sätt. Själv upplever jag att det finns alla slags kroppsformer där jag tränar. Läser också (på annat håll) att många tränar för att behålla sina kvinnliga former. Jag är nog inte så medveten om  vilka som finns på mitt pass då jag är fullt upptagna med att göra rörelsen rätt eller hänga med i tempot eller i bytena av de olika rörelserna. (kan hända många saker om man inte har ordning på sig själv).

Huvudsaken är att vi är bekväma i våra kroppar, stor, liten, rund, tunn eller vad mer man nu kan vara. Själv så är mitt önskemål att delvis stärka min kropp för att orka med mitt arbete. Om jag sen dessutom kan känna mig lite piggare så är det en bonus. Just nu så börjar det kännas lite tufft med mörkret som smyger sig på. Så i dag tar jag min träningskompis (jo vi är kompisar även utanför träningen) och ska gå på ett Pilate Ball pass. Det ska vara en mycket funktionell träningsform, där stort fokus ligger på coremuskulaturen. Pilates bollen används för att göra vissa övningar tyngre. Den stora utmaningen för mig blir att hålla mig kvar på bollen. Jag ser fram emot kvällens pass, fast visst pirrar det lite i magen när man ska prova något nytt. Sen mår huden så bra av att få sig en genomkörare genom att svettas och få igång cirkulationen.

Hörs i morgon.