Sista månaden

Ja igår var det dags igen för mig och mitt älskade gäng att springa lite intervaller i Hammarbybacken. Man märker att det blir kallare och mörkare för igår startade vi kl 19.30 och när vi skulle köra våra avslutande kortdistanintervaller cirka 45min senare så började det på att skymma vilket gjorde att det var lite läskigt att försöka springa i maxfart då man inte såg underlaget och lätt trampade snett i den kuperade banan. September blir nog den sista månaden för iår som vi kör backintervaller men man vet aldrig =)

Själva intervallerna innan gick väldigt bra och man märker att samtliga av oss blivit mycket mer uthålliga och framförallt återhämtar oss snabbare mellan varje intervall. I våras när vi började springa så låg vi alla utslagna på toppen i säkert 3-5min efter varje intervall medan vi igår pustade ut ordentligt för att sedan jogga ned igen. Känns riktigt bra. Att ha en bra konditon har så himla många hälsofördelar och jag märker även det på min styrketräning då jag orkar pressa mig lite hårdare och heller inte lika lätt drar på mig mjölksyra.

Passet igår var uppdelat på 10st intervaller. Först körde vi 3st intervaller hela vägen (jag snittade 1.35 på varje intervall). Efter detta körde vi halva backen och där gick det verkligen undan med ett genomsnitt om 30sek på varje intervall. Avslutningsvis körde vi från botten av backen och Åsa som nyligen avslutat sin rehab hos mig kände sig inte riktigt redo för sprintintervaller så hon tog tid (hon körde de första 6 intervallerna – mycket bra). Det hela gick till så att hon sa klara, färdiga, gå och sen fick vi springa i full fart i 15sek tills hon skrek stopp! Helt underbar känsla att bara flyga upp för backen och känna att man verkligen kan trycka ifrån ordentligt. Den enda som var lite besviken var Lollo då jag hade ”glömt” att ta med viktvästarna från Idrottsskadecenter men jag hann ju inte göra det denna gång…..=)…..Om sanningen ska fram så bangade jag på att ta med dem. Förra gången vi körde backe drog jag nämligen på mig 20kg västen och sprang upp för backen och jag har aldrig mått så dåligt i hela mitt liv. Jag klarade alla intervaller men västjäveln höll på att sänka mig totalt så den fick inte följa med denna gång. Kanske nästa gång har jag lyckats radera ut hur de kändes att springa med den att jag lyckas packa ned den, man vet aldrig.

Efter passet skjutsade jag hem Hanna och Åsa och drog själv hem till Mikke och Karin som hade lagat middag åt mig. Jag fick 500gram laxfile med kesellasås, sallad och matvete. Vart riktigt bordskämd faktiskt =)

Idag blir det en lång dag på jobbet eller en vanlig dag kanske man ska säga för hela denna och förra veckan har jag haft min första patient 07.30 och min sista 18.45 så jag hinner inte med så mycket annat än att jobba och sen träna efter. Blir allt som oftast att jag checkar in på gymmet 19.30 och tränar till 20.30. Efter detta blir det middag så som ni märker finns just nu inte tiden till så mycket annat men jag ska inte klaga. Det är ju detta jag tycker är roligast. Att få arbeta med människor på dagarna och se dem utvecklas, bli kvitt sina skador, gå ned i vikt, göra fler armhävningar med mera är så himla inspirerande att jag längtar till jobbet varje kväll när jag går och lägger mig.