410. Något

Jag vill vara lite personlig igen.

Jag trodde jag ville men de sex översta orden har jag nu stirrat på i cirkus sju minuter. Allt är sagt men det finns så mycket mer att säga. 
Låg vaken halva natten och funderade över allt och ingenting, vet att jag inte kommer att komma fram till något, vill inte komma fram till något, men jag låg där vaken och funderade på hur mycket smärta det kunde få plats i en bil. Endå sitter vi där och skrattar åt det. Allt som var allt och ingenting och ”bara lite flirtigt”. ”Det var ju så speciellt redan från början, jag har aldrig kunnat få nog av dig”.
Jag vet inte vad som är värst, om det är saknaden, den stora besvikelsen att vi misslyckades eller bara den där vanliga tanken på o m. Jag är så arg.

Det är så romantiskt och sorgligt på samma gång.

Det slog mig att vi suttit där många timmar och att vi varit tysta mer eller mindre hela tiden. Bara suttit där, och sen fick jag bara stänga av och gå ut. Jag och en stor kasse med allt från spegel till vitlökspress och havreflakes.. Och sen en alldeles för fin Michael Kors klocka som kändes som den skulle bränna hål på kassen. Den kassen fick förövrigt mamma packa upp, precis som resväskan.

Ja, jag har haft en dålig dag.

Ke zemrën time n’duar gjithë jetën

 

0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

wordpress hemsida wordpress hemsida