Jag hade tänkt skriva lite om mitt mantra. Mitt ”tankemantra”, alltså platsen jag allt som oftast återkommer till både fysiskt och mentalt när jag mår bra, eller när jag behöver må bra.
Jag har en alldeles speciell fascination av palmer. Sen jag var yttepytte har så lite som en bild på palmer räckt för att ge mig en myskänsla och något sorts lugn. Att de dessutom ofta hittas på vackra stränder som leder ner till havet, som är två andra favoriter, gör knappast kärleken till dem mindre. Allt det här tillsammans i en soluppgång (morgonen är min favorittid på dygnet) är inte annat än oslagbart.
Så ditåt leder alltid mina vägar. Allt från årliga semestrar till beslut jag tar i vardagen. De ska leda mig dit; till stränderna, till havet, till palmerna. Om högst 5 år är det där ni hittar mig på heltid.
Så vad passar då bättre än att alltid bära med sig sina kärlekar, sin dröm, sin strävan än en tatuering på hela konkarongen. Så även när jag befinner mig i det kalla, hårda, gråa och trista ”sommarsverige”, så har jag mitt mål med mig.
Tack till Daniel Norin på Swahili Bobs Tattoo i Stockholm för ett fantastiskt jobb. <3
/Victoria
