I väntan på bloggens första utmaning (Vicki ska få äran att skicka den första till mej från en grekisk strand som hon är på väg till i skrivande stund) tänkte jag vädra lite tankar om en annan slags utmaning som jag befinner mej i just nu och som är en prövning för mitt välmående.
Nämligen att vårt hem är ett enda BOMBNEDSLAG!
På grund av en fuktskada som upptäcktes i början av sommaren är allt ett enda kaos och även om det nu börjar bli en ljusning på eländet så är det fortfarande ett kaos vi lever i. Ett smutsigt kaos dessutom, för man har liksom inte motivation att städa när inte en enda pinal ligger på sin tänkta plats.
Men hjälper det att sucka och våndas? Nej. Det gör ju faktiskt inte det. För det enda det leder till är att det inte bara uppstår ett yttre kaos utan även ett inre. Men det är lättare sagt än gjort, särskilt om man som jag gillar ordning och reda och att ha det fint och mysigt omkring sej.
Det yttre kaoset kan man inte alltid göra så mycket åt, men det inre har du alla medel att påverka. Glöm inte det.
Idag undviker jag ett inre kaos genom att lämna bombnedslaget och bege mej till nationalparken i Tyresta igen. Bond har inte varit där ännu och jag vet att han kommer älska det lika mycket som jag. Vi är värda en fin förmiddag där!
Yoga är ett ypperligt verktyg för att motverka kaoset, var det än befinner sej. Det tycker vi allihop.
/Caroline