Jag avskyr, avskyr mina händer. Sedan den där förbaskade ätstörningen har mina händer varit helt förstörda. Jag vet det tusan vad som hänt! Jag märkte inte av det under de varma delarna av året, men nu har det kommit tillbaka.. Mina händer är blårödalila. Så otroligt, otroligt smickrande. Eller?
När jag hade gymnastik förra söndagen och blev genomvarm rusade blodet genom mina händer. Inte den minsta antydan till blålila – de var rentutav vanligt hudfärgade. Som de ska vara.
Vad tusan ska jag göra? Jag vet ju att träning gör så att man får mera kapillärer vilket betyder bättre blodcirkulation – så det är lösningen på mina problem? Måste jag flytta på min lata rumpa och börja röra på mig? Gah! Jag är lite rädd för träning. Rädd för att det ska trigga igång ätstörningen igen. Så då går jag hellre med döda händer. Men träning är bra i rätt mängd, jag vet inte. Men det blir inte lagom, det blir det aldrig för mig.
Herregud.
 |
| Ghh.. I mitt nya nattlinne i alla fall! |
