Två gånger de senaste veckorna har jag ätit pasta med skinksås här hemma. Innan jag åt pappas skinksås hade jag dåliga minnesbilder av skinksås – skolans mjölk- och mjölsås med några stackars små skinkbitar som simmade omkring. Näst intill smaklös… Men pappas! Den är INTE smaklös. Tänk dig först, man steker hackad gullök och bräserar skinka (en fin, god, välrökt skinka!) i smör. Svartpeppar får fräsa med ett tag också. Sen i med mjöl (som ska lösa upp sig i smöret), mjölk, lite köttbuljong och eventuellt lite salt. Det ska koka upp och tjockna.
Till det serverar man pasta av valfri sort, sen tycker jag att det är gott med ketchup till också. Håhå. Ätstörningen tycker att hela rätten är BLÄ med allt smör, pasta och mjöl, men jag tycker att det är SUPER så jag önskade mig det till middag idag och seeeeeer man på, det blev det! I morgon ska jag laga hamburgare till middag också. Det däremot, är smakmässigt inte min favorit, men med mycket dressing, lök och grönsaker kan det bli skapligt ändå. Sen vet jag ju att syrran gillar det, och vad gör man inte för sina kära syskon? 😛
Ska ta lite kort på detta under till mat, så ska ni få se hur gott det är med egna ögon!
Åh pasta med skinksås är supergott! Håller med dig om att skolans verkligen inte är på topp men hemmagjord är underbar, i mitt fall är mammas den absolut bästa 😀