Svar på kommentarer- bmi

J sa:

Innan jag fick min ätstörning hade jag ett bmi på 17.7. Hamnade slutligen på bmi 11.5 men när jag sedan valde den friska vägen och började gå upp i vikt (även jag var utan näringsdrycker) så hamnade jag nu till slut på ett bmi på 19.6.
Under resans gång hade jag inga planer överhuvudtaget att komma över bmi 18 då jag aldrig hade legat där innan, men kroppen förändras och bara för att man tidigare legat på en viss vikt betyder inte det per automatik att kroppen vill hamna där igen. Du är även äldre vilket medför en förändring av kroppen.
Det må kännas mycket för dig nu när du fortfarande har en bit kvar, men det blir enklare med tiden. Det är även det som är poängen med att bli frisk från en ätstörning, man bryr sig inte lika mycket om vikten. Man bryr sig helt enkelt inte om bmi:et ligger på 18 eller 20.

Jag hoppas du kan våga släppa tankarna om din vikt desto längre i behandlingen du kommer, för att redan nu sätta upp en ”gräns” på vad du inte vill överstiga kommer bara sätta en massa käppar i hjulet vad gäller frisk och frihet. Låt kroppen hamna där den vill, den är då både du och den kan må bäst!

Linnea (vintervindar.blogg.se) sa:

Precis som kommentaren ovan säger, kroppen växer (inte minst skelettet) tills dess att man är omkring 25år. Alltså kan man inte riktigt säga vad ens ”normalvikt” är/ska förbli nu. Ens normalvikt förändras i och med att kroppen utvecklas, våra levnadsmönster förändras och pga andra saker.

Hur som, tänk inte så mycket på vad ditt bmi är, eller vad vågen visar. (Lättare sagt än gjort, jag vet, men försök försök försök tills det går!) Du är tusen saker mer än en siffra, okej? Är det så att din kropp fortfarande vill ligga på bmi 18, ja då kommer kroppen stabilisera sig till den vikten med tiden, även om du ”gått över” den siffran från början. Utan att du behöver fiffla med maten eller träna eller nått sånt. För kroppen är helt jäkla fantastisk på att hantera förbränning, matspjälkning och uppbyggnad av kroppen utan att vi lägger oss i. Om den bara får möjligheterna, genom goda levnadsvanor, tillräckligt med bra mat, lagom med rörelse, sömn och en glad själ, klarar kroppen allt sånt på egen hand. Vi behöver inte räkna kalorier eller träna, utan bara äta när vi är hungriga/sugna. Lätt som en plätt, men ändå rätt svårt då hjärnspöken ska bråka på en konstant. Kämpa på Tua. Tycker du är grym!:)

Svar (på båda): Jag är splittrad när det kommer till detta. Jag VILL inte fokusera på vikten, det är inte det som är det vikt-iga. Hade de inte börjat snacka om det hade jag nog inte ens funderat vidare mycket på saken. Jag ska aktivt upp i vikt tills min kropp återfår alla sina funkioner och sedan hade jag inte tänkt att pressa så jätteaktivt, inte om jag mår bra och inte har BMI under 18. Jag vill inte känna att jag har ett krav på mig att ha ”rätt” siffra. Jag vill stanna där jag mår bra på och liksom inte tänka mera på det. Vikten varierar väl också en del, även som frisk. Man har perioder (typ under jul) då kanske man går upp några kilon för att kanske sedan till våren förlora dem på grund av ökad rörelse och så vidare. Det är ingenting jag vill haka upp mig på.. men om de sitter och säger att jag MÅSTE ha över 19.5 så blir jag bara hemskt provocerad och vill liksom göra tvärtom. Så fungerar jag x)

Jag tänker inte ha en gräns, inte deras gräns heller! Det kommer att bli upp till (friska) jag helt enkelt att bestämma. Eller ja, det får sluta som det blir. Men jag vill verkligen, verkligen inte känna kravet på mig att jag mååååste väga si och så för annars är jag inte frisk. Självklart ska jag inte vara underviktig och självklart ska jag kunna utvecklas till kvinna – men inga siffror bestämmer det. Uhm ja… Jag tänker inte bli restriktiv med maten om jag märker att min kropp vill upp lite till, men inte heller tvärtom, att jag tänker pressa den att gå upp mera. Vi får se när det närmar sig helt enkelt, är faktiskt riktigt nyfiken. Jag är ganska säker på att när jag slipper höra allt tjafs om viktuppgång/nedgång/bmi (från min sida och från andras) kommer det att lätta på mycket. Ser andra mig som frisk och hälsosam, har jag väldigt lätt att agera därefter.