Angelica sa: Men va, ska du inte få någon hjälp med din ätstörning? ![]()
Vad dåligt, det har ju alla rätt till!
Svar: Sååå, jag känner att jag behöver förtydliga lite! Det är klart att jag har rätt att få hjälp med min ätstörning – men då krävs det ju också att jag verkligen har en! Vad definierar en ätstörning?
Enligt wikipedia är ätstörningar ” ett samlingsnamn på psykiska störningar som visar sig genom skadliga beteendemönster vad gäller ätande” och eftersom jag numera inte har några skadliga beteendemönster gällande ätande – är det svårt att behandla det. MEN det betyder inte att jag är helt frisk; ätstörningen var troligtvis för mig ett sätt att få ut annan ångest och problem på. Istället för att ta itu med de verkliga problemen vände jag mig till maten och lät svälten bli det sätt för mig att lindra ångesten.
Jag passar liksom inte in på dagvård eller liknande. Jag har inga störda uppfattningar kring normala måltidsmängder och inte heller har jag problem med att äta någonting – jag äter allt! Så just på det planet behöver jag ingen hjälp. Sen är väl ätstörningen kanske ett symtom på andra problem – höga prestationskrav, dålig självkänsla och jag vet då inte vad. De problemen är väl snarare något att ta itu med – men inte genom ätstörningsvård utan genom psykologhjälp. Det bad jag också om att få nu när jag var på BUP så med lite tur kan jag få tid hos en psykolog. Jag vet dock inte om det kommer hjälpa mig något vidare jag har liksom tänkt på det mesta själv redan.. Men kanske, kanske 🙂
Och eftersom jag numera har en okej vikt också behöver jag inte åka in för att väga mig. Jag kommer att hålla lite koll hemmavid så att jag inte börjar gå ned i vikt, men det tvivlar jag på! Vi får se hur det går helt enkelt. Om jag inte lyckas hålla mig ätstörningssymtomfri så tänker jag givetvis söka hjälp.

Hej tjejen!
Läser att du tampas med en ätstörning, vilket gör ont inom mig att läsa. Livet är till för att njutas. Jag har själv haft ätstörningar men är idag fullt frisk, är 20 år och har utbildat mig till livscoach för att hjälpa ungdomar med psykisk ohälsa. När jag började träna upp min självkänsla och märkte att det gav resultat gav det mig en otrolig kick. När jag nu älskar mig själv precis som jag är känner jag inget behov att förändra något på mig själv. Lycka och tillfredsställelse med sig själv kommer inifrån. Otränad självkänsla brukar tyvärr ligga till grund för psykiska sjukdomar som ätstörningar.
Om du skulle vilja bli mer nöjd med dig själv så hjälper jag gärna till. Eller är det något annat mål du vill uppnå? Tveka inte för att höra av dig. Jag uppskattade själv under mitt tillfrisknande att någon som själv haft ätstörningar hjälpte mig. Då vet man på riktigt att den man får hjälp av förstår och kan reflektera på ett annat sätt, än personer som läst sig till vad ätstörningar är.
Du kan mejla mig på [email protected] och besöka min hemsida http://www.senseworkout.se
Varma hälsningar
Malin Rosén