Den 23 oktober 2014 uppfylldes min största dröm. Jag fick mitt brev uppläst av Gaga och jag fick komma upp på scen och få Born This Way dedikerad till mig.
Jag har ju bloggat om det tidigare men nu satt jag och bläddrade bland favoritklipp på youtube och så tog jag handen ur handsken och kollade på klippet igen. Jag vet inte varför men det känns nästan lite jobbigt att se mig själv med min största idol och jag tänker bara ”gud vad fet jag är”. Det är synd att det ska vara så, att jag ska behöva tycka det är hemskt att se mig själv under det bästa ögonblicket i mitt liv.
Det senaste året har jag gått upp ca 25 kg och jag väger mer än jag nånsin gjort tidigare. Jag gick ju upp pga depression, ångest och tröstätande. Jag slutade träna helt och sedan dess har jag inte tränat regelbundet alls vilket absolut syns.
Just nu tröstäter jag inte, däremot är jag stressad så nu är det mycket stressätande. Eftersom jag är så tung så är det jobbigt att ta tag i träningen men jag fick hem min nya Zumba DVD idag så jag ska försöka börja lite smått. Man måste ju börja nånstans. Jag har ju klarat att gå ner i vikt tidigare.
Jag träffade ju en specialistläkare igår på vårdcentralen och samtalet handlade om just min viktuppgång: Att jag inte har någon mättnadskänsla, fetman i släkten osv. Två i min släkt har genomgått en gastric bypass operation och de har sagt att det funkade skitbra för dem. Så ST-läkarn skickade en remiss till kirurgen igår och så får kirurgerna ta beslutet om jag också ska gå igenom en operation.
Så nu har jag bestämt mig en gång för alla, jag ska verkligen ta tag i det. Om det är nån som är intresserad av att följa min resa så lämna gärna en kommentar!