Lite saker som kännetecknar mig:
-Hör du någon klaga, muttra eller gnälla: du behöver inte vända dig om, det är troligen jag.
-Någon höjer rösten men pratar om helt vardagliga saker: det är troligen jag här också, på något konstigt sätt kan jag låta arg över det mesta..
-Du hör helt plötsligt det där ondskefulla skrattet som endast skurkarna i filmer har: Du behöver inte bli rädd, det är bara lilla jag!
Har alltid varit den mörkhåriga pessimisten jämte min bästa kompis som varit den blonda glada och söta tjejen.. vi träffades när vi var fem år så detta har alltså pågått en längre tid..
På fotot är det dock lite ombytta roller (då syftar jag på att det är jag som var blond) man ser ju fortfarande hur aggressiv jag var..
Min bästa kompis som va den populära tjejen när vi växte upp (nu pratar jag om när vi gick i låg- och mellanstadiet, efter de så va hon allt förutom populär) 😉 jag ville väll gärna tro att jag också var populär vilket jag egentligen visste att jag inte var (blev oftast kallad för plankan då jag var anorektiskt smal och den enda tjejen i klassen som inte hade bröst) så jag gled ju endast på min bästa kompis status 😉 jag tror att dom andra tjejerna i klassen räknade ut detta dom också då alla försökte sno henne ifrån mig hela tiden, så jag fick helt enkelt bli en jävla bitch väldigt ung för att skrämma bort mina motståndare..
Kan ju förövrigt säga att jag vann, fortfarande bästa kompis med samma tjej, haha- Med fruktansvärt kaxig röst
haha jo dom är svåra att glömma! 😉 men tack 🙂
Du var både sötare och mer populär än vad du tror Sofia! Och alla tjejbråk och diskussioner därefter från klassen minns jag fortfarande 😉 Hoppas allt är bra med dig i övrigt / C