Dagens Ros
Jag har en ros att dela ut idag. Efter gett både kängor och ris till sjukvården. För äntligen får jag lite svar.
Googlat halvt ihjäl mig, om allt som hör min fot till. Spricka fot, stressfraktur, stressfraktur läkningstid, stressfraktur fotled rehab. Jag är mästare på sökord nu! För hos läkaren får jag inga svar. Dom kan verkligen inte det här. Eller ”dom”, jag ska verkligen inte dra alla över en kam, finns säkert någon passionerad läkare där ute som kan besvara alla frågor, tyvärr har jag inte träffat hen än. Kanske är det annorlunda om du kommer till en ortopedspecialist, kan jag hoppas, jag har ju endast pratat med en via telefonen som ringde upp mig efter senaste besöket och hoppas på bättre kunskap vid mitt återbesök nästa fredag då jag det återbesöket har tiden inbokad just med specialisten som bara är på Nacka Närakut någon dag i veckan. Den dagen knep jag. Fredagen den 17 juli. Men trots det samtalet med ortopedspecialist så fick jag inte min åkomma riktigt förklarat för mig ändå. Så vad gör man då. Man googlar! Dock säger jag alltid till alla jag känner – GOOGLA INTE när du känner dig sjuk, för det slutar alltid på nätet att du har cancer. Ger mig tusan på att om du googlar nageltrång och letar ett tag så kommer du hitta trådar och diagnoser att du har cancer i tån!
Men. Jag googlade mer kring idrottsrelaterade siter. För jag vill verkligen lära mig hur jag har fått det här. Framför allt för mig själv såklart, för jag vill få det här bra nu och verkligen inte få det igen, på andra foten! Men då jag också arbetar som SATS-instruktör på fritiden vill jag verkligen kunna hjälpa mina medlemmar om någon skulle råka ut för samma som jag, eller familj, vänner och kollegor. Efter hela den här resan kommer jag sammanställa allt i ett senare inlägg då jag lärt mig otroligt mycket på vägen.
Igår så googlade jag mer om den airwalker jag använder. Jag läste att det finns en kort modell också – min går nästan upp till knäet. Underlättar så klart ju mindre den är tänkte jag, speciellt sommartid och ringde Nacka Närakut. Fick ett kort svar, anledning att jag fått den stora var att dom hade bara den modellen….eh…ok…?
Så jag googlade runt vart jag kunde få tag på en egen, tänkte, jag köper tusan en om så. Går på över tusenlappen men jag är i läget där det får kosta vad det vill nu. Hittade tre siter. Mailade alla tre. Just med frågan om det kan finnas risk att gå från den ”höga” till en lägre, om det ger samma stabilitet, samt hur lång tid det tar att få hem den om så. Och intressant att se de olika svar jag fick. Samtliga svar gemensamt dock, rådgör med din läkare först vilket är helt rätt. Om jag hade haft en läkare som vetat…
Men så kommer det ett mail från sådana där personer som bara sänks från ovan, som ger lite mer tid än alla andra, som är benägen att hjälpa, som vill hjälpa, som tar sig tid. Som man vill stöta på när man är beroende av hjälp. Thomas, produktchef, ortopedtekniker på Mediroyal Nordic AB!
Ett av företagen jag googlade mig fram till. Beläget här i Stockholm. Thomas tillskillnad från de andras korta rader förklarade mer om anledning av laterala stressfrakturer, hur mycket längre tid det tar med läkningen än ett brutet ben och just hur fibulabenet löper nere från laterala malleolen hela vägen upp till knät och att en längre walker därför ger mer stabilitet. En produktchef som verkligen kan det han arbetar med där det var viktigare att få det rätt än att sälja på felaktiga produkter till sin kund, som också ställde frågor till mig för att få veta mer. Det blev några mail fram och tillbaks då Thomas förklarade det så himla bra med just stressfraktur, där jag äntligen fick förklarat för mig hur allt fungerar och varför det tar sådan tid och fick orden och meningarna förklarade ur min journal som jag delgav som jag hade frågat läkaren om så många gånger. Jag har också fått en rekommendation till en kontakt som jag ska gå till direkt när läkningstid är över för att få en ”fotdiagnos” som jag frågade Thomas, för jag vill se hur mina steg är. Jag tror nämligen att jag har tendens till lättare pronation, falla lite ”inåt” med fötterna, men egentligen inte gjort så mycket åt det då jag aldrig haft problem i varken knän eller rygg som det lätt kan ge. Köpte ju senast i L.A nya löpskor just med mer stabilitet som känts bra. Men nu efter det här ska jag verkligen ta en helanalys och slippa ”tro” och om så få ordentliga gjutna sulor tex om det skulle behövas. Det är det första jag ska boka tid för när airwalkern är borta.
Det blev många frågor från mig för äntligen hade jag någon som kunde förklara och besvara och som tog sig tid att lyssna och ge mig svar. Jag har lärt mig ännu mer som jag kommer delge er senare från Thomas. Jag sa att Thomas borde tusan ut och föreläsa för läkare och Akutmottagningar, för det här hade jag velat få förklarat för mig redan vid mitt första besöket. Önskar Nacka Närakut hade den kunskap och förståelse som Thomas besitter. Förstår att man som läkare inte kan kunna allt, men att förklara en stressfraktur om det är patientens diagnos, det känner jag att det måste man kunna göra som läkare, eller? Det är ju inte direkt ovanligt! Den mest vanligaste åkomman bland löpare, elitidrottare och vanliga motionärer, framförallt just i foten. Thomas har skrivit en bandageguide för apotekspersonal med massa matnyttigt om idrottsskador, stretching och träning! Går att ladda ner från Mediroyals hemsida! Du hittar den HÄR!
Så Dagens Ros, eller ett fång med rosor går till den passionerade och hjälpsamma produktchefen på Mediroyal som har hjälp mig oerhört mycket och besvarat alla frågor – jag kanske själv kan lära läkarna nu när jag kommer tillbaks nästa vecka! 😉 TACK THOMAS, tack för Du tog dig tid, tack för Din vilja att hjälpa, tack för att Du bryr dig! Och med den ”halva airwalkern” ska jag idag ringa tillbaks och få be om att få prata med specialisten vad han tycker. Fortsättning följer.. 😉
Tess
Dagens ros
La ut på min Instagram igår ett tack till. Ingen reklam bakom utan rent från hjärtat. Ett tack till TAXI Stockholm som jag hängde med hela torsdagen då jag blivit flitig taxistammis nu med min gipsade vänsterfot. Jag jobbar ju och tar mig runt till möten med taxi även fast jag försöker vara hemma så gott det går. Lite svårt köra bil och växla manuellt.:)
Tidigare har jag åkt med annat taxibolag, men när en gång, blir flera gånger, till varje gång med missnöje, otrevligt bemötande, förare som inte kan hitta TROTS sin GPS och ännu mer tydligt nu när jag också är behov av lite mer hjälp med kryckor, så fick jag nog. Jag åker inte med dom mer. Har haft det bolaget mer som rutin med fungerande app att jag bara glömt Taxi Stockholm men tog dom hela dagen igår. Och vilken skillnad! Och jag hade inte bara ”tur” med första glada föraren, en underbar kvinna som direkt ropa när jag kom ner för trappen om hon kunde hjälpa, fixa stolarna, öppna dörren och glatt, peppade hela resan. Resten av dagen och mina andra turer var den ena glada och hjälpsamma föraren efter den andre och även idag när jag åkte från sjukhuset från återkontroll så sa min förare som kört taxi i 20 år när jag tackade för han kört mig säkert hem att med Taxi Stockholm kommer du alltid säkert hem och berättade om deras policy att just se kunden, att det inte bara är att köra från sträcka A till B, kunden är det viktigaste. TACK snälla!
Så dagens rosor går till förare 418786, 241692, 152475 och 768774. TACK! Ni betyder mycket och ert jobb är värdefullt!
Kram
T:)
Dagens Ros
Dagens Ros går till den snälla killen på Statoil i Hammarby Sjöstad som stod ute i kylan och hjälpte oss kunder som kom in.
Jag skulle fylla på spolarvätska i Sten, Sten Malmgren, min bil 🙂 på väg hem från jobbet. Var ju så rackarns kallt att jag knappt fick in fingrarna för att öppna min motorhuv då jag helst inte ville ta av mig handskarna. – Vill du ha hjälp, får du upp det? frågade en röst bakom. En påbyltad Statoilkille med världens leende stod bakom. Åh! Tack! Tror det fixar sig sa jag. Vet du, sa han. Är det spolarvätska du ska ha? Jag fixar det så gå in du i värmen och betala så fyller jag på här. Ska du tanka också? Fixar det med! –Åh men tack SNÄLLA du, sa jag! Vilken service! 🙂 Så jag kilade in, jag kunde inte sluta le. Vad underbart! Vad så lite kan göra så mycket! Tänkte, ska jag köpa en kopp kaffe till honom som tack, tänkte att det får han förresten säkert hur mycket han vill där. Bara kände mig så glad över hans hjälp. 🙂
Kom ut och vinkade glatt och sa Tack snälla, vad grym du är! Uppskattar det jätte mycket. –Det var så lite så, sa killen, jag är här ute för att hjälpa. 🙂
HELT underbart! TACK snälla Statoil! Det kallar jag service! 🙂
Nu ser jag ut ur vindrutan också! Och Sten känner sig ren. Blev det lite rim också! 🙂