I tisdags blev två av mina kollegor plaskvåta till anledning av välgörenhet. Det var dags för Eddie och Lucia att anta sina utmaningar att få isvatten hällt över sig, till stöd för ALS-fonden.
”Nej, vad är det här?! En hink med vatten räcker! En för mig, en för Lucia.” Det var vad Eddie utbrast när han fick se alla hinkar jag släpade ut på parkeringen utanför jobbet. Efter mig kom Dan med flera säckar is. Men, icke då. 8 hinkar fick det bli.
Eftersom jag är mycket för rättvisa fick jag förklara för Eddie att det hela skulle bli mycket orättvist med bara en hink var för honom och Lucia. Det var nämligen så att flera av arbetskamraterna ville kasta isvatten på dom. Och om en får kasta ska alla få kasta. Punkt slut 😉
Det höll Eddie med om. Är man med i leken får man leken tåla, är det inte så man säger? En hink mer eller mindre (så länge jag inte behövde bli blöt själv)…
Puss puss,
Lilian