Jakten på materiella ting, upplevelser och att hänga med vår tid kan ibland bli oss övermäktiga och till slut känner vi…. – absolut ingenting. Jag har ännu en gång insett efter att spåkat om ”el camino”, pilgrimens vandringsled, över hur känslan att vandra måste vara obeskrivlig.
Frihet är det bästa ting ! Tänk att kasta en sista blick över axeln och bara få ge sig iväg?
Idag nãr jag guidade i den näst viktigaste romerska staden i dåtidens Hispania, Tarragona för ca 2000 år sedan med alla dessa lämningar som amfiteatern och den gamle circusen kvar så glömmer man snabbt vardagens trötthet õver materiella krav, tidsbrist och att ständigt vara tillgänglig.
Jag t om glömde tänka på hur skoj Leonardo hade haft på Pacha/Ibiza igår kväll. Eller det coola hotellet som ej hade vattenpölar under skrivbordet vid sängdax 🙂 !
JA, huvudsaken att det ej hade regnat in mot sängve, så jag slapp det(?). Man kan nästan fatta varför ögonvitorna sina går mot rõtt när man sussar på i mitt hotellrum ! Mögel och vattenpõlar i en härlig kombo 🙂 !
Som Dali hade föreställt sig vattenpölen, så tänkte jag igår natt; skojig, lättsam, ”bra fukt för hyn”, bra att ha ifall man blir törstig 🙂 , en rödvins-põl av bästa vinet från Torres#surrealism.
Det finns ett ordspråk i livet som säger; ” Det bästa i livet är gratis” ! Kanske det tar ett slag att fundera på detta, och infõrskaffa den känslan.
Vad tror ni?
Foto/ Min härliga grupp av underbara norrmän, dessa positiva folkslag som knappt vill släppa taget om en vid deras egna ”egentid” ! Vi befann oss kikandes på ett spanskt brõllop vid statshuset i Tarragona precis vid 2am när paret kom ut på trappan.
Besos, från ett fortsatt hett och soligt Katalonien – strax flamenco show min favvo!
Posted with WordPress for BlackBerry.