Kyla, väntan, kiss i byxan och hemmagjorda skidor var det negativa med vintern. Hemska minnen som jag inte kan låta bli att berätta när folk frågar mig om jag inte är van vid vintern. Van? Jag är mera än van. Har man vuxit upp på ett sommarstuge-område på 70-talet så var man rätt isolerad.
Vintern var elak, kall och snöig. Jag fick alltid vandra på smal grusigväg där vinden ihop med snön piskade mitt ansikte när jag skulle bege mig hemifrån och till närmaste buss. Smal som en plockepinn och alltid frös jag. Jag hatade vintern. Alltid fick man ringa 2-3tim innan för att förbereda bonden att komma och plöja upp vägen. All denna jobbiga väntan – Usch!
Första dan och skidåkning i skolan på längden. Pappa skickade med mig ett par breda plankor som han målat faluröda. Hela skolbussen skrattade. Även min kompis, Per. När jag tänker efter så har jag aldrig mobbat eller skrattat ut någon. Aldrig sagt elaka saker till någon utan att jag blivit provocerad. Barn kan vara grymma mot varandra. Tack gode gud att jag aldrig varit så.
En annan gång skulle vi med skolan med skidåkning på längden. Jag var så stressad och förvirrad på dessa skidor så jag blev alltför kissnödig. Och visste inte riktigt hur jag skulle bära mig åt. Jag kunde knappast sätta mig mitt på spåret och kissa. Det fick bli på mig 🙁
Och var det inte skridsko åkning obligatorisk på skolan ( höll fan på frysa av mig tårna oxå…) så fick man massa hårda snöbollar kastade på sig ev mulad av någon äldre idiot i en mjuk eller hård snöhög.
Nej, fy vilka elaka minnen jag har från vintern och skidor. Det enda underbara med vintern var ihop med mina föräldrar och släkten vid min mormor och morfars bondgård på julafton och dagarna efter. Hela december var rätt mysigt.
Idag när jag ofta tillbringar weekends i Alperna så är det med blandade minnen ihop med snön. Jag försöker vara mera laidback och glädjas åt hur fridfullt vackert detta vintriga landskap är – Och jag har ju lyckan att välja vad jag vill göra och förmånen att få se allt ur ett annat glatt perpektiv. Jag tänker hälsosam luft och hiking i fjällen som jag numera gillar.
Det kan ju låta som jag var ett mobbat barn…men nej då…jag är ju uppvuxen i ett litet område i norrland och där klimatet var rätt kallt och hårt. Man fick ta lite smällar emellanåt, inget som jag lidit av utan som jag bara reflekterar över när jag tänker på hur annorlunda det kan vara idag. På, som vanligt gott och ont.
