Jag behover lite hjalp fran er. Jag borjar undra om alla mina lasare ar fran Italien snart(?)! Fast maste vara omojligt, da de knappt forstar engelska som jag ibland skriver pa…he he he, & att googla anglosaxigt sprak till latin funkar lite som hitan&ditan. Jo, jag vill ju garna fortsatta min avslutning pa min passionen historia. Han som jag bor ihop med har smatt borjat ana orad om man sager sa. Kan vara sa att det ar enklare att oversatta nar jag skriver fran min BB, da jag ibland ( inte alltid, for det tar ju sadan jakla tid..och det skall ga fort, for jag har inte bra talamod) anvander mig utav prickar, och sma streck ovanfor bokstaverna.
Tror definitivt INTE att det blir nagon som helst form utav grillning hemma hos hans ex, som hon ville innan semestern, efter det inlagget 🙂 – kanske darfor hon ville bjuda in oss(?) – for att fa mig att snart sasmaningom INTE skriveliskriva om slutet. Problemet ar att det ar inte jag som skammer ut mig. & nar jag endast har italienska lasare sa kan det bli ramaskri, aterigen i de Venezianska skogarna…. 🙂 ( skojar ) TACK, for att jag haller mig bland toppen pa www.improveme.se
Ni skall veta att det gor mig super GLAD att se min statistik. TACK!
Skamtosido vanner, jag skulle vilja ha lite synpunkter over mitt skrivande pa min blogg. Lite feedback. Sjalv nar jag laser bloggar sa forsoker jag skriva en liten kommentar sa ofta jag kan. Fast ibland sa orkar man ju inte skriva, for man orkar bara inte. Jag ar oppen for alla kommentarer fran ER. SKRIV nagot. Jag skulle vilja ha lite ideèr, nya inputs, nagot ni vill veta? Tell me.
En sak skall ni veta. Jag mar iallafall valdigt bra, nar jag far skriva utav mig till ER. Jag vet att ibland blir det lite hitan&ditan om olika saker, funderingar osv, fast sadan ar jag. Det finns massor dar inne i hjarnan som bara vill skrivas ut. Min storsta svaghet ar nagot inom mig sjalv som jag oftast funderar over. Det ar att mitt i allting, med vanner, familj & pojkvan sa kanner jag mig oftast ensam. En kansla som alltid funnits dar. Tar nog med mig den kanslan till graven. Sorgligt fast sant. Okidoki nu slutar vi med djupheten, och det ar ingen martyr grej, for sadana typer och manniskor finns det gott om….. Sa….
Nu skall vi sussa snart, bara lite titt pa TV:en – magen ar som en liten sparrballong utav allt tacos atande. Det var det vart. Imorgon far vi se vad jag kan inspireras utav att skriveliskriva om for nagot.
Tills dess,
KARLEK,
Vero
