← Tillbaka till Improveme Bloggarkiv
i ärlighetens namn by Vero

A day to remember at the ranch in Mexico.

 

Jag alskar djur. Jag ar uppvuxen pa en bondgard. Min morfar och mormor hade en stor bondgard i Akulla/Bygdea, nara Robertsfors, dar for ovrigt Sahara Hotnights kommer ifran. Jag var alltid dar nar jag var liten bland mangder utav kossor, getter, nagon gris, katter och en och en annan ratta har man lekt med i sin glada barndomsdagar. 

Dessvarre ar jag allergisk mot vissa djur. Har blivit lite battre med aren fast att kika in pa den har ranchen i Cabo var lite nysigt varre, helst nar jag klappade hastarna.

Denna ranch var huge till ytan och agdes utav min pojkvans pappas van och han hade kanske varldens storsta kaktus odlingar runtom dar han aven hade sina alla djur som myste pa…

 

Har ses bara nagra utav hans alla 50st hastar.

 

En gullig gris.

 

Lilla asnan som jag glomt namnet pa tog hand om alla hastarna pa garden. Han trodde namligen sjalv att han var en hast, sade agaren. Sa fort det fattades en hast vi nattandet sa gnallde och tjot den… & for er alla som tror att asnor ar dumma kan jag beratta att det ar precis tvartom.

 

Sma barn asnorna berorde mig sa mycket. Denna langst ned var sa ulligt gullig…och de bara alskade nar man kom fram och de ville bli klappade pa 🙂

 

Oh, vad jag bara njot utav att befinna mig pa denna ranch. Underbart for hela ens hjarta!

 

Kunde inte sluta tanka pa hur glad Quentin Tarantino ar i Mexico och manga utav hans filmer ar antingen inspirerad utav M eller Japan… & jag forstar honom. Ni med antar jag nar ni ser detta foto. Har ar vi pa vag med vara fordon upp pa alla kringliga krokiga kaktus vagar upp och ned…och framfor oss  har vi Pacific Ocean…

 

Jag och MR, agaren som var varldens snallaste!

 

Pa en utav de hogsta punkterna sa hittade; Loreto  en vild kossas skalle…. ..

 

….som nagon drog ut tanderna pa…. inte vi flickor utan nagon annan…

 

Stilla, ensligt och lugna farliga Pacific Ocean… Magiskt!

Pa denna plats sa spelades manga utav scenerna fran filmen Troja in. Ni kanske minns nar alla skeppen sakta kommer in fran havet och det startar en blodig kamp…

 

En kaktus vaxer 1cm varje ar. Ni forstar att denna ar gammal. Har regnar det nastan aldrig sa de far inte tag i sa mkt vatten de stackars kaktusarna…

 

Vackra solnedgangen over Mexico. Soltimmarna borjar tidigt och nar klockan ar 5pm sa sakta, sakta gar solen ned bakom horisonten sa vackert och fargglatt.

 

& for er alla som kikat pa alla mina 500 kladombyten och alla de fotona som ligger upp pa fb, da jag arbetat hos min kusin och promotat for hennes alla vintage klader till hennes butik B52’s. Sa ni som undrar hur jag kan alska djur och samtidigt  visa mig i alla hennes palsar. Till er sager jag bara: man kan inte vara perfekt!